Inga produkter i varukorgen.
Ny guide till klimateffektivt byggande
Forskning En ny guide för klimateffektivt byggande ska fungera som stöd vid upphandling och genomförande av offentliga byggprojekt. Den innehåller också en checklista för hjälp att kryssa rätt i havet av beräkningar, beslut och byggmaterial.
Guiden Klimateffektivt byggande baseras på erfarenheterna från byggnationen av förskolan Hoppet.
Guiden Klimateffektivt byggande är framtagen inom forskningsprojektet Scandinavian sustainable circular construction. Den baseras på erfarenheterna från bygget av pilotprojektet Förskolan Hoppet i Göteborg.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Den ska användas för att bygga upp kunskap och få ökad förståelse. Det finns också en checklista och korta tips. Vi vill försöka göra det så lätt som möjligt att faktiskt ta till sig lärdomarna från Hoppet och kunna bidra till omställningen, säger Maria Perzon, miljö- och hållbarhetsansvarig på konsultbolaget Bengt Dahlgren, som arbetat fram vägledningen tillsammans kollegorna Anna Högberg och Gerda Ingelhag och Göteborgs Stads lokalförvaltning.
FAKTA
Om Klimateffektivt byggande
Guiden Klimateffektivt byggande beskriver strategier som leder till byggande med låg klimatpåverkan med utgångspunkt i byggnationens olika skeden, från förstudie och projektering till färdig byggnad.
Riktar sig till offentliga och privata aktörer
Pilotprojektet Hoppet har minskat koldioxidpåverkan med 70 procent från de stora systemvalen. Dessa uppskattas stå för ungefär tre fjärdedelar av förskolebyggnadens klimatavtryck från material. Maria Perzon tror att det finns ett behov av att ta del av goda exempel.
Genom att en kommunal aktör som lokalförvaltningen står bakom finns det stora möjligheter att dela med sig och visa på framgångsfaktorer och utmaningar på ett transparent sätt, förklarar hon.
Vägledningen är tänkt som en hjälp vid till exempel kravställning vid offentliga upphandlingar. Den riktar sig i första hand till byggprojektledare, upphandlare och miljöstrateger.
– Guiden är ett försök att föra vidare till branschen allt bra som kommit fram i Hoppet. Den vänder sig i första till offentliga fastighetsägare, men även privata aktörer kan ha nytta av den, säger Maria Perzon.
”Viktigt för att kunna ta rätt beslut”
Den inleds i princip med en crash course för de som är nya inom hållbart byggande, livscykelanalys och klimatberäkningar. Här förklaras också vad det nya kravet på att klimatdeklarera innebär.
– Klimatberäkning blir ju väldig viktigt för att kunna ta rätt beslut. Annars får man gissa lite och se vad andra har sagt har stor påverkan, säger Maria Perzon.
Flera aktuella pilotprojekt har precis som Hoppet visat att det går att minska klimatbelastningen rejält i byggfasen genom att byta ut dominerande byggmaterial mot mer klimatoptimerade val. Förskolan Hoppet har också till en del använt sig av olika former av återbruk.
– Kabelstegar är perfekta att återbruka för ofta syns de inte och de har sett likadana ut alltid.
Sju strategier identifierades
Under planeringen av Förskolan Hoppet identifierade de sju olika strategier för att minska klimatpåverkan från byggnaden:
• Klimatberäkning som beslutsunderlag
• Materialminimering och optimering
• Återbrukat och återvunnet material
• Biobaserade material
• Avfallsminimering
• Energianvändning med låg klimatpåverkan
• Fossilfria transporter och maskiner.
Varje strategi har fått ett matigt kapitel i guiden. Och det är också kryddat med konkreta exempel.
– Där finns tips på hur man kan jobba i alla olika skeden av byggprojekt.
Ska ge ekonomiskt utrymme
Link Arkitektur som ritat lät målet om låg klimatpåverkan ta arkitektonisk gestalt genom att minimera antalet material och andelen målade väggytor. Förskolan Hoppet är till exempel en byggnad med mycket trärena och omålade ytor.
– Materialminimering och optimering är viktigt för att den kan ge ett ekonomiskt utrymme att kunna göra andra saker. Men sedan också att välja material utifrån återbrukat, återvunnet och biobaserat. Att faktiskt testa nya material, att inte bara bygga en betonglåda, säger Maria Perzon.
FAKTA
Exempel på produkter som är lämpliga att återbruka
- Fönster och glaspartier – kan ofta återbrukas eller kompletteras för att uppnå dagens krav
- Dörrpartier – möjligt att återbruka i stor omfattning
- Undertak – ofta standardmått vilket underlättar återbruk
- Installationsprodukter såsom toalettstolar, dragbänkar, aparatskåp och kabelstegar
- Innerväggar – träplank eller skivmaterial
- Golv – kan slipas eller tas upp för att användas på andra ställen
- Betong – antingen som hela block i fasade eller krossat som markfyllna
- Stål – används oftast i skrotform men kan kapas och återbrukas om de motsvarar dagens normer
- Isolering – stenull kan återanvändas intakt eller som lösull
- Trä – kan byggas om till möbler, lägger eller användas intakt om det motsvarar dagens normer
- Inredning/möbler – kan ofta rekonditioneras
- Tegel – tegelstenar kan rensas och återbrukas eller används som hela block
Ska hjälpa aktörer att ta ett kliv i rätt riktning
Förutom en mängd handfasta råd innehåller guiden även en praktisk checklista. Maria Perzon framhåller att det allra viktigaste är att våga börja någonstans. En del fastnar i att mäta och följa upp och räkna på referensbyggnader i stället för att komma till skott, säger hon.
Checklistan kan ge en puff i rätt riktning och vägledning om när man gör vad, förklarar hon.
– Den här checklistan kan ligga till grund för att man tar fram ett miljöprogram för ett projekt eller kravställa alla sina byggprojekt. Att man kanske väljer ut punkter här eller tar alltihop.
