EU-svepet: Första beslutet i Fit for 55 klubbat

EU Frans Timmermans betonar allvaret i den senaste IPCC-rapporten, men den svenske parlamentarikern Per Holmgren (MP) ger honom en känga. Samtidigt har EU-parlamentet nu lagt sina första röster i paketet Fit for 55. Det och mycket mer kan du läsa om i veckans EU-svep.

EU-svepet: Första beslutet i Fit for 55 klubbat
Plenisalen i Strasbourg.

För första gången sedan coronapandemin bröt ut är EU:s parlamentariker på plats i Strasbourg för att debattera och rösta om olika lagförslag och resolutioner. Veckan rivstartade i klimatets tecken med att FN:s klimatpanel IPCC släppte den tredje delen av sin huvudrapport, som fokuserar på möjligheter att begränsa klimatförändringen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Kort efter rapportsläppet gav EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans sin kommentar i Strasbourgs plenisal.

– Trots allt vi har lagt fram på bordet, kan vi utifrån IPCC-rapporten inte utesluta att vi kanske måste göra ännu mer. Nu kan ingen längre hitta en ursäkt på att inte snabba upp utfasningen av fossila bränslen, sade han i sitt tal.

Under samma session kommenterade även Sveriges parlamentariker Per Holmgren (MP) rapporten. Då passade han på att ge den nederländske ordföranden en känga.

– Timmermans säger att vi kanske måste bli mer ambitiösa. Men jag säger inte bara kanske, utan att vi måste bli mer ambitiösa, sade han i sitt tal.

Efteråt förklarar han för Miljö & Utveckling vad han menade.

– Att Timmermans använder ordet kanske är ett tecken på att det är ytterligare en floskel han slänger ur sig, med att EU ska vara ledande i världen och att klimatfrågan ska vara högsta prioriteten. Sedan när vi väl granskar EU:s politik ur ett vetenskapligt perspektiv ser vi att nej, vi levererar inte det vi borde utifrån målen, säger Per Holmgren (Mp) och fortsätter:

– Samtidigt betonar han allvaret med rapporten, vilket jag väljer att tolka som positivt, då det skickar en signal att han vill höja EU:s ambitioner inför nästa klimattoppmöte.

Fit for 55: Första plenaromröstningen har ägt rum

På tisdagen ägde två parlamentsomröstningar med klimatfokus rum. Bland annat röstade parlamentarikerna för första gången om ett av Fit for 55-förslagen – nämligen frågan om EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS).

Omröstningen handlade om marknadsstabilitetsreserven, som infördes 2019 av Sverige för att åtgärda den obalans mellan utbudet och efterfrågan på utsläppsrätter. Med 490 röster för, 127 emot och 7 nedlagda röster, landade parlamentet på att förlänga den till 2030.

Bland Sveriges parlamentariker röstade samtliga för, bortsätt från Charlie Weimer (S) och Jessica Stegerud (SD) som röstade emot.

Emelie Wiesner (C), sitter med i miljöutskottet och är med och förhandlar i lagförslaget.

– Det är det mest centrala förslaget i klimatlagstiftningen. Det är också den som internationella expertorganisationer pekar på som det viktigaste verktyget, alltså prissättningen på koldioxid. Men det är en låg process och vi kommer nog inte att vara klara med förslaget som helhet på i alla fall ett halvår, säger hon till Miljö & Utveckling.

Snart upphör EU-stödet för energiinfrastruktur med kol och oljeskiffer

Den andra omröstningen inom klimatområdet var om det transeuropeiska nätverket, TEN-E. Förordningen antogs 2013 och fastställer planeringen av gränsöverskridande energiinfrastruktur.

I december 2020 antog kommissionen ett förslag om att revidera TEN-E-förordningen, med motiveringen att den var utdaterad till följd av bland annat tuffare klimatmål och en ökad efterfrågan på el.

Centralt inom TEN-E är vilka energiprojekt som kan få EU-finansiering, det som på engelska kallas projects of common interest (PCI). Det är en lista som uppdateras vartannat år. Syftet med den nya TEN-E-förordningen är att sätta standarden för framtida PCI-listor.

EU-parlamentet röstade på tisdagen ja till förslaget med 410 röster för, 146 röster emot och 72 nedlagda röster. Det innebär att de energiprojekt som kan få EU-stöd behöver gå bort från fasta fossila bränslen som kol, brunkol, torv och oljeskiffer.

Däremot godkände ledamöterna finansiering för energiprojekt som återanvänder befintlig naturgasinfrastruktur för transport och lagring av vätgas under en övergångsperiod. Dessa projekt kommer att vara berättigade ekonomiskt stöd från EU fram till den 31 december 2027.

Nu ska ministerrådet godkänna de nya reglerna innan de träder i kraft.

Kommissionen vill skärpa skydd för ozonskiktet

På kommissionens sida har det även hänt saker inom klimatområdet. På tisdagen presenterade de sina förslag till översyn och revidering av utsläppslagstiftningen. Det handlar om två förslag om strängare regler för fluorerade växthusgaser samt skydd för ozonskiktet.

– Under decennier har Europeiska unionen haft världens mest ambitiösa politik för fluorerade gaser och ozonnedbrytande ämnen. Medan befintliga lagar har varit framgångsrika, uppmanar vetenskapen oss att gå längre och snabbare nu, säger Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande i en kommentar till förslaget.

Nu kan småskaliga klimatprojekt ansöka om EU-bidrag

På torsdagen förra veckan meddelade EU-kommissionen att de nu öppnar upp för småskaliga projekt att ansöka om EU-stöd genom deras innovationsfond. Projekten kommer att utvärderas utifrån faktorer som potential att undvika utsläpp av växthusgaser, innovation, teknisk mognad och kostnadseffektivitet.

Totalt rör det sig om 100 miljorner euro, som kommer från EU:s system för utsläppsrätter. Tidigare har 1,1 miljarder från innovationsfonden gått till storskaliga projekt, däribland det svenska Hybrit.

Sista dag för inlämning av ansökningar är 31 augusti 2022. Ansök här.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste