Lagexperten reder ut EU-förslaget om due diligence

Förslaget handlar om att företag ska hållas ansvariga för vad som händer i deras egen och dotterbolags verksamhet och leverantörskedjor genom att identifiera, hantera och redovisa risker. Syftet är att stoppa barnarbete, tvångsarbete och lokal miljöförstöring.

Malin Helgesen, jurist på byrån Mannheimer & Swartling, är expert inom mänskliga rättigheter. Hon menar att förslaget, om det blir till verklighet, skulle lägga ytterligare vikt på ledningars behov att jobba med hållbarhet.

– Min spontana reaktion är att det är vad många har omnämnt det som, nämligen en potentiell game-changer för de företag som omfattas. För första gången ska bolag inte bara kunna visa att de gör saker, utan de ska också kunna visa att det faktiskt har ägnad effekt, att det undviker skada på människor och miljö. Det är ett nytt koncept i många länders lagstiftning och griper in i hela affärsverksamheten, säger hon.

”Väldigt ingripande”

Förslaget är uppdelat i två delar. Dels mänskliga rättigheter, dels miljö och klimat. Enligt Malin Helgesen innebär förslaget att bolag ska kunna uppvisa att de vet om vilka risker för negativ påverkan på miljö och mänskliga rättigheter verksamheten kan åsamka eller bidra till. Därefter ska de anta en handlingsplan för hur deras affärsmodeller och strategier är i linje med klimatmålen enligt Parisavtalet.

– För att ta ett exempel ska bolag som omfattas av lagen kunna visa en handlingsplan för hur deras affärsmodell och strategi är i linje med 1,5 graders-målet. Det är såklart väldigt ingripande.

– En annan intressant sak som följer av konceptet due diligence är dessutom att om man som bolag identifierar en faktisk skada ska man upphöra med att påföra ytterligare skada, eller agera för att kompensera för eller minimera skadan, säger hon.

Frågetecken som sticker ut

Men Malin Helgesen förvånas också över delar av EU:s nya lagförslag. Bland annat pekar hon på att lagen bara ska gälla vissa stora företag.

– Fler företag än jag hade trott faller undan. Det är ett frågetecken som sticker ut, säger hon.

Och hon är inte ensam om att undra. Bland flera organisationer har det höjts röster om 99 procent av alla företag inte skulle omfattas av den nya lagen. Oxfam Sveriges policychef Hanna Nelson har bland annat kritiserat förslaget i ett uttalande.

– Ytterst är det ett svek mot de människor vars liv, familjer och samhällen allt för ofta exploateras på grund av företags oaktsamhet i ett system som främjar ekonomisk vinst framför människors rättigheter, säger hon.

”Öppnar upp för kringgående”

Malin Helgesen menar däremot att de 99 procent som lyfts fram i kritiken mot förslaget kan verka större än den är i praktiken. I stället lyfter hon att EU-kommissionen valt att frångå koncernbegreppet, som använts i liknande lagstiftning.

–När man räknar på storlek har man i tidigare, liknande lagstiftningar räknat på koncernnivå. Nu räknar man i stället antalet anställda i en legal enhet. Det öppnar upp för kringgående. Exempelvis kan en koncern vara väldigt stor, men uppbyggt i många mindre juridiska enheter. Det gör att även större bolag kan falla undan lagens tillämplighet, säger hon.

Det menar hon i sin tur leder till att eventuella bötesbelopp kan bli betydligt lägre än vid överträdelser av annan liknande lagstiftning.

– För väldigt många företag kan det bli en helt avgörande skillnad. Det blir intressant att se hur det utformas i en slutgiltig lagstiftning, säger hon.

Varför har EU gjort så?

– Det vet jag inte, men troligtvis kommer vi att få lära oss mer om hur kommissionen har tänkt i den frågan framöver, säger hon.

Vad händer nu?

– Nu ska både EU-parlamentet och rådet bli eniga, så nu kommer de sätta sig på varsin kammare och tänka över vad de tycker om förslaget. Därefter är det förhandlingar. Det vi vet är att det är en punkt som ligger högt upp på agendan för EU:s medlemsstater, däremot vet vi inte hur lång tid det kommer att ta.

Läs förslaget i sin helhet här.