Inga produkter i varukorgen.
EU presenterar ny strategi – ska accelerera Europas bioekonomiska omställning
EU
EU tar nu sikte på att kraftigt växla upp den gröna omställningen – och presenterar en satsning som kan förändra både industrins spelregler och Europas framtida konkurrenskraft.
Jessica Roswall på torsdagens presskonferens.
EU-kommissionen presenterade på torsdagen att de nu lanserar en ny strategi för att kraftigt stärka den europeiska bioekonomin. Syftet är att påskynda omställningen till en mer hållbar ekonomi, minska beroendet av fossila resurser och skapa nya möjligheter för jobb och tillväxt i hela unionen. Bakom strategin står EU-kommissionär Jessika Roswall, som ansvarar för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Jessika Roswall tar upp i en debattartikel i Dagens Industri de fyra mest centrala reformerna som kommissionen anser ska bana väg för att bioekonomin ska kunna ta nästa steg.
- Ett investeringsvänligt ramverk för att möjliggöra uppskalning
Den första reformen handlar om att skapa ett finansiellt och regulatoriskt ramverk som underlättar för investeringar i biobaserade innovationer. Många företag som utvecklar nya biobaserade produkter upplever att det är svårt att få tillgång till kapital inom EU, och att regelverken för godkännande är komplexa och splittrade mellan medlemsländerna. Det leder i sin tur till att många företag väljer att skala upp sin verksamhet utanför Europa. För att motverka detta föreslår kommissionen ett robust ekosystem för finansiering, där både offentliga och privata medel mobiliseras. Samtidigt ska regelverken förenklas och harmoniseras inom EU, vilket ska göra det lättare att få nya biobaserade produkter godkända och tillgängliga på den inre marknaden. - Stärkta ”lead markets” för biobaserade produkter
Den andra reformen fokuserar på att bygga upp särskilda marknader med hög tillväxtpotential för biobaserade lösningar – så kallade ”lead markets”. Offentlig upphandling ska användas som ett strategiskt verktyg för att ge tydliga efterfrågesignaler till industrin. Genom att visa att det finns en marknad för hållbara biobaserade alternativ ska företag våga investera i produktionskapacitet och innovation. Särskilt prioriterade sektorer är hållbara byggmaterial, biobaserade kemikalier, textilier, plaster, gödningsmedel och mikrobiella lösningar. Dessa områden bedöms ha särskilt stor betydelse för både klimatnytta och europeisk konkurrenskraft, och är dessutom strategiskt viktiga i arbetet med att minska beroendet av importerade fossila råvaror. - Hållbar och cirkulär försörjning av biomassa
För att den europeiska bioekonomin ska kunna växa krävs också en långsiktigt hållbar tillgång till råmaterial – något som den tredje reformen adresserar. Fokus ligger på att öka användningen av restbiomassa, som organiskt avfall, jordbruksrester och biprodukter från skogsindustrin såsom sågspån. Genom att ta vara på dessa resurser kan försörjningen av biomassa bli mer resurseffektiv, cirkulär och miljömässigt hållbar. Samtidigt kan beroendet av jungfruliga råvaror minska. Enligt strategin behövs också bättre samordning och data kring hur biomassan används i olika delar av EU, för att säkerställa att uttaget är förenligt med klimat- och miljömål. - Globala partnerskap för rättvisa och hållbara marknader
Den fjärde reformen handlar om att stärka EU:s globala ledarskap inom bioekonomi. Det innebär både att främja hållbara handelsvillkor och att utveckla internationella partnerskap för biobaserade teknologier och lösningar. EU ska verka för att rättvisa och miljömässigt hållbara standarder sprids globalt, samtidigt som nya marknader för europeiska företag skapas. Bioekonomin kan på så sätt bli ett verktyg inte bara för Europas gröna omställning, utan också för att uppnå globala klimatmål och utvecklingsmål. Strategin pekar särskilt på vikten av att integrera bioekonomin i EU:s bistånds- och utvecklingssamarbete, samt i internationella klimatavtal och handelsförhandlingar.
