5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

WWF lyfter bland annat EU:s nätverk av skyddade områden, Natura 2000, som ett framgångsexempel. Det är det största samordnande nätverken av bevarandeområden och täcker mer än 18 procent av EU:s landyta. De framhåller också Vattendirektivet, som har drivit på medlemsstaterna att skydda sina vatten. Idag har 95 procent av Europas befolkning tillgång till dricksvatten av hög kvalitet till följd av det.

Samtidigt menar de att situationen för naturen inom EU är fortsatt kritisk, där endast 15 procent av djur och växters livsmiljöer inom unionen bedöms ha en god ekologisk status. I sammanhanget lyfter WWF vikten av att EU:s naturrestaureringslag går ingenom.

– EU:s förslag om en naturrestaureringslag har en stor potential att bli den vändning som behövs, med tidsatta mål för återskapande av ekosystem. Resultatet i EU-valet avgör troligen om vi får en lag eller inte, säger Emelie Nilsson, expert på svensk naturvårdspolicy på WWF.

När det kommer till klimatet menar WWF att EU också spelar en stor roll. De framhåller EU:s handelssystem med utsläppsrätter som gjort att utsläppen av växthusgaser minskat med 38 procent mellan 2005 och 2022 från anläggningar som ingår i systemet.

Efter valet ska EU besluta om mål för hur mycket växthusgaser EU får släppa ut till 2040, vilket enligt WWF ytterligare visar på vikten av att rösta.

–  Vi menar att EU behöver uppnå klimatneutralitet till 2040 och att EU har allt att vinna på att bli den första regionen i världen som helt fasar ut fossila bränslen, säger David Mjureke, klimatexpert på Världsnaturfonden WWF i en kommnetar.

Slutligen menar WWF att EU har stor betydelse för mat- och jordbrukspolitiken. Efter valet ska EU bland annat besluta om sin budget och jordbrukspolitik, vilket enligt WWF kan driva på för att förbättra hur vi producerar mer hållbar mat.

– Jordbruksföretagen måste tjäna på åtgärder för ökad pollinering, kolinlagring och renare vatten, och politiken behöver underlätta en hållbar och hälsosam konsumtion, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF i en kommentar.

Företagens krav: Genomför EU:s naturrestaureringslag

I ett öppet brev uppmanar företag och företagsföreningar EU-parlamentet och EU:s medlemsstater att stödja det slutgiltiga antagandet av lagen om storskalig naturrestaurering. I brevet skriver företagen att det har skett ”oroväckande förlust av naturliga livsmiljöer” och att de kräver ett brådskande antagande av en ambitiös och juridiskt bindande EU-lag för naturrestaurering.

”EU:s naturrestaureringslag kommer att vara ett nyckelverktyg för att tackla våra klimat- och biologiska mångfaldskriser och för att garantera vår samhälles och ekonomis långsiktiga hållbarhet och livskraft” skriver företagen.

Bland svenska företag som skrivit under brevet finns bland annat Coop, H&M och Ikea.

Naturrestaureringslagen antogs av EU-parlamentet i februari i år, men har sedan dess varit i ett dödläge då Ungern följt av Slovakien tog tillbaka sitt tidigare stöd. Sverige stödjer, tillsammans med Finland, Italien, Nederländerna och Belgien inte heller lagen. För att den ska antas krävs det troligtvis att två av länderna byter position.

Uppgifter: Storbanker redovisar inte klimatpåverkan – hotas av EU-böter

Minst fyra europeiska banker är på väg att bötfällas för att de inte lever upp till redovisningskrav när det gäller deras klimatpåverkan. Det rapporterar Bloomberg. Om bankerna inte redovisar en fungerande klimatplan riskerar de böter på flera miljoner kronor om dagen. Det är Europeiska centralbanken, ECB, som har tillsyn över bankerna, och det är första gången de är på väg att bötfälla banker som inte lever upp till redovisningskraven.

Vilka banker det handlar om är inte känt. Inte heller vad bötesbeloppet landar på. Dagsböterna kan som mest uppgå till 5 procent av bankernas omsättning per dag, vilket för en bank med en omsättning på motsvarande 100 miljarder kronor per år skulle bli knappt 14 miljoner kronor per dag.

Experten om EU-regler: Företag missar ekonomiska fördelar

Många nordiska företag saknar förståelse för EU:s nya regler för cirkulär ekonomi. Det innebär att de missar de ekonomiska fördelar som reglerna kan innebära, enligt en ny undersökning av konsultbolaget Ramboll. Det handlar om de delar som rör cirkulär ekonomi inom EU-taxonomin samt EU:s nya regler för obligatorisk hållbarhetsredovisning, CSRD.

– De nya reglerna innebär helt tydligt en stor utmaning för många företag som har varit vana vid att tänka på hållbarhet som en fråga om CO2-utsläpp och avfall. Och det skapar möjligheter för de mer framåtlutade företagen på marknaden, Peter Önnby, rådgivare inom cirkulär ekonomi och hållbar affärsutveckling på Ramboll i en kommentar.

Läs mer här.

Organisation varnar för CSRD-kaos

EU-regler, som CSRD, CSDDD och EU-taxonomin, innebär ökat ansvar för företag när det kommer till att redovisa sin påverkan på miljö och samhälle. Reglerna riktar sig främst till stora företag, men påverkar indirekt även små- och medelstora företag som ofta är underleverantörer till de större bolagen.

I rapporten Den gröna djungeln har intresseorganisationen Företagarna undersökt hur de nya reglerna kring hållbarhetsrapportering påverkar små- och medelstora företag.

Resultatet visar att 64 procent av de små- och medelstora företagen som berörs av regelverken rapporterar ökade administrationskostnader. Samtidigt ser 38 procent en sämre lönsamhet. 

– Det är uppenbart att EU regelverk för hållbarhetsrapportering, trots goda intentioner, har negativa konsekvenser för våra små och medelstora företag. Att öka byråkratin för dessa företag riskerar att kväva deras tillväxt och innovation, säger Jennie Albinsson, näringspolitisk expert inom miljö och hållbarhet hos Företagarna i en kommentar.

Läs mer här.

Sverige halkar efter EU inom kvinnligt företagande

Sverige anses i många avseenden vara ett av världens mest jämställda länder. Men när det kommer till företagande och vem som startar och driver företag finns det en hel del utmaningar. 2022 var endast 28 procent av Sveriges företagare kvinnor, vilket är lägre än EU-genomsnittet som ligger på 33 procent. Det konstaterar intresseorganisationen Företagarna baserat på siffror från Ekonomifakta. I rapporten She can do it: Så får vi fler kvinnor att starta, driva och växa företag i Sverige presenterar de förslag på hur vi kan komma runt problemet.

– Det är dags att vi tar itu med de underliggande orsakerna till varför kvinnor inte startar företag i samma utsträckning som män, säger Pernilla Norlin, samhällspolitisk chef på Företagarna i ett pressmeddelande.

Läs mer här.