Han fick välja sin egen lön: blir Skellefteås första demokratiutvecklare

– Det är en innovation som håller på att rullas ut i hela Europa som kallas för ”citizen assemblies”. Jag blev nyfiken över hur det såg ut här men fick det beskrivet för mig att det är som ett svart hål i Sverige gällande den här metoden.

Medborgarråd går ut på att ett råd tillsätts för att hantera en specifik samhällsfråga, till exempel klimatåtgärder eller energipolitik. Medborgare väljs ut genom slumpmässiga inbjudningar och de som är intresserade får fylla in en enkät om demografi som exempelvis kön, ålder och inkomstgrupp. Allt för att en algoritm ska välja ut rådets deltagare så att de speglar samhällets mångfald. Deltagarna får sedan kunskap och utbildning i den fråga de ska diskutera. De får hjälp av facilitatorer och kan sen komma fram till något sorts beslut, rekommendation eller råd som lämnas över till beslutsfattare.

– Det handlar om att man skapar ett råd som får ett slumpmässigt men ändå representativt urval, det är det som är den stora innovationen i det här, säger Philip Bärring.

Efter att ha varit forskningsassistent i ett projekt om metoden under förra året visste han att han ville arbeta med medborgarråd mer permanent. Han kontaktade flera olika kommuner och regioner. I många fall var de intresserade, men var osäkra på att stötta det innan någon annan kommun provat det först.

– Av en ren slump såg jag den här spännande rekryteringen i Skellefteå. Jag tänker att jag skickar väl in en ansökan. Sen är det helt otroligt att jag blev vald av de 535 ansökningar som skickades in.

Exakt vilka frågor rådet kommer arbeta med kommer bestämmas först när Philip Bärring har börjat.

– Det kommer ta lite tid. Vid sidan av det så kommer jag arbeta med deltagande, att genomföra workshops, ta fram beslutsunderlag och analysera material.

Flera andra kommuner har gjort likande metoder, men Skellefteå är först med att anställa en person som är tänkt att jobba med metoden mer permanent.

– Det är ett väldigt stort steg framåt för den här metodens inträde i Sverige.

Vad satte du för lön?

– För mig har inte lönen varit i centrum. Jag skrev mellan 37 000 och 43 000 i min ansökan. Kommunen erbjöd mig 40 000 och det tackade jag ja till.

Hur känns det att du blivit den som fått jobbet? Det var ju en väldigt uppmärksammad annons.

– Jag är jätteentusiastisk och jätteintresserad av det här. Jag tycker att en av de stora utmaningarna är att vi måste få in nya sätt att tänka, nya perspektiv, nya lösningar på de utmaningar som finns i samhället. Och det här är ett sätt att verkligen få fram det. Jag kan bara ge eloge till Skellefteå att de hade modet att göra det här, avslutar han.