5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

– De senaste månaderna har visat att miljö- och klimatmedvetandet börjar urholkas, och att många av de redan uppnådda kompromisserna och överenskommelserna ifrågasätts av industrin, bönderna och medlemsstaterna, säger Eero Yrjö-Koskinen, vd på IEEP i en kommentar till rapporten.

I rapporten ger experterna också rekommendationer till nästa kommission, i syfte att förbättra effekten och acceptansen av den gröna given. Bland annat rekommenderar experterna att framtida hållbarhetslagstiftning bör fokusera på klimatneutralitet inom jordbruk- och livsmedelssektorn, klimatanpassning samt en ny omfattande lag om materiella resurser med mål för minskad konsumtion.

Så ser svenska politiker på EU:s artskydd

Inför EU-valet har Naturskyddsföreningen frågat svenska politiker från samtliga riksdagspartier om hur de ser på EU:s artskydd. Av svaren framgår det att Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet står bakom ett förslag om att bibehålla EU:s naturvårdsdirektiv i sin nuvarande form och inte tillåta undantag som försvagar artskyddet. Raserande fem partier säger nej.

– Det är förvånande att så många av de svenska partierna vill montera ned det artskydd som finns i dag i EU. Det är ett faktum att vi befinner oss i en naturkris, och en av grundbultarna för att rädda naturvärdena och bevara friska ekosystem är att skydda dem genom lagstiftning, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen i en kommentar.

Naturskyddsföreningen har också frågat partierna om hur de ser på att införa bindande krav på kartläggning och skydd av de sista ur- och naturskogarna. Samma partier som ville behålla artskyddet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna, är positiva till det förslaget.

Förslaget om övervakning av skogen, ställer sig fler partier bakom. Endast Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna är negativa.

EU-länderna: Ja till CSDDD

På fredagen antog ministrarna i EU:s medlemsstater lagen om företagsansvar, CSDDD. Lagen ställer krav på företag att identifiera, hindra, minimera och sätta stopp för verksamhet i deras leverantörsled som har en negativ påverkan för miljö och människliga rättigheter. Det som nu är kvar är att lagen offentliggörs i EU:s officiella tidning. Därefter har medlemsländerna två år på sig att införliva lagen i nationell lagstiftning.

Lagen om företagsansvar, CSDDD, har varit omdiskuterad och kantats av en hel del kontroverser. Den slutgiltiga versionen, som nu är godkänd, går inte lika långt som det ursprungliga förslaget, något som bland annat Naturskyddsföreningen är kritiska till samtidigt som de är positiva till att lagen ändå blir av.

– Vi hade velat se ett starkare direktiv som omfattade fler företag, inklusive den finansiella sektorn, men ser ändå att det är en viktig milstolpe att denna lagstiftning nu kommer på plats. Det kommer ändra normen för vad företag förväntas ta ansvar för i sin värdekedja, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen i en kommentar.

Kravet på regeringen: Agera i EU för hållbar kemiindustri

Flera europeiska länder har skrivit under ett brev till EU-kommissionen där de kräver gemensamma reformer som möjliggör för kemiindustrin att stoppa användningen av fossila råvaror och ersätta det med cirkulärt och biobaserat kol. Men den svenska regeringen har inte tagit ställning i frågan, vilket nu kritiseras av IKEM, som är en bransch- och arbetsgivarorganisation för innovations- och kemiföretagen i Sverige, inför ett möte i Bryssel mellan EU:s näringsministrar.

– Det är inte mindre än en skandal att en svensk näringslivsminister åker till Bryssel utan att vilja stödja varken näringslivet eller omställningen, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM i en kommentar.

Utan politiska reformer för att säkra kemiindustrins råvaruförsörjning i framtiden riskerar vi såväl svensk konkurrenskraft, som jobb och välfärd, menar IKEM.

– Vi har vid flertalet tillfälle påtalat utmaningarna om råvaruförsörjningen för regeringen, men mötts av ointresse och tomma blickar. Nu kräver vi svar av statsrådet Ebba Busch: Varför ställer sig Sverige inte bakom brevet till kommissionen? Har ni övergett målet om fossilfritt? kommenterar Malin Johansson, ansvarig för klimat- och energipolitik, IKEM.

CSRD-implementering blir riksdagsfråga

Om EU-kommissionen anser att ett medlemsland implementerat ett EU-direktiv felaktigt, till exempel för sent, kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande och väcka talan mot landet i Europeiska unionens domstol som i sin tur kan ge böter. Nu vill riksdagsledamoten Katarina Luhr, MP, veta hur justitieminister Gunnar Strömmer ser på risken att Sveriges sena införande av de nya kraven på företagens hållbarhetsrapportering, CSRD.

I en skriftlig fråga till ministern menar Katarina Luhr att Sveriges lagförslag lämnades in i sista stund – i april i år.

”Att regeringen väljer att lägga fram detta lagförslag i sista sekunden skapar problem och en osäkerhet för näringslivet då många företag nu kan välja att skjuta upp hållbarhetsrapporteringen till 2025 i ett läge där stora delar redan har initierat arbetet med att rapportera” skriver hon till justitieministern.

Läs mer här.