”Sist fick Von Der Leyen 383 röster, men många socialdemokrater kommer att rösta emot henne och de Gröna som stöttade henne sist är nu kraftigt försvagade. Det talar för att hon tonar ner klimatbudskapen och eventuellt urvattnar 2040-målet, i syfte att säkra röster högerut”, skriver Mattias Goldmann.
Klimatexterten, Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet, säger till Miljö & Utveckling att hon inte är särskilt oroad över att EU:s klimatpaket ”Fit for 55” kommer att rivas upp efter valet.
– Valresultatet blev inte ett worst case scenario för klimat- och miljöpolitiken. Det blev en förskjutning åt höger och de gröna och liberalerna har gått ner. Men det är fortfarande en majoritet i mitten, med konservativa, liberaler och socialdemokrater. Det innebär att takten i klimatlagstiftningen sannolikt bromsar och kanske försvagas, men jag ser inte att den gröna given och Fit for 55 rivs upp, säger hon.
Tung agenda på miljörådsmötet
På måndag samlas EU:s miljöministrar för att försöka komma överens om en rad viktiga hållbarhetsfrågor. På dagordningen står bland annat revidering av avfallsdirektivet, åtgärder mot greenwashing, övervakning av markhälsa och en debatt om klimatmålen för 2040.
Under mötet ska det också fattas beslut om direktivet om övervakning av markhälsa och resiliens. Här förväntas miljöministrarna nå en allmän riktlinje som slår fast målet att uppnå god markhälsa i EU till 2050 med ett övervakningssystem och principer för hållbar markanvändning. Tanken är att medlemsländerna ska etablera ett övervakningssystem för markhälsa och att förorenade områden ska identifieras och åtgärdas. Sverige kommer att rösta ja till den allmänna riktlinjen men regeringen vill att man hanterar frågan om hållbara jordbruksmetoder under de kommande trepartssamtalen.
På måndag kommer det också att göras ett försök att nå en allmän riktlinje om direktivet om gröna påståenden – det så kallade green claims-direktivet. Ett av förslagets mest kritiserade del, krav på förhandsgodkännande av miljöpåstående av en oberoende part, har mjukats upp under behandlingens gång och nu är det bara ”komplexa” miljöpåståenden som behöver förhandsgodkännande. Sverige ställer sig bakom antagandet av en allmän riktlinje, men skriver att man föredrar att mikroföretag undantas helt och att man kommer verka för ytterligare lättnader.
Slutligen kommer det också att genomföras en debatt om EU:s klimatmål för 2040, där det liggande förslaget är ett mål om att minska växthusgasutsläppen med 90 procent jämfört med 1990. Regeringen meddelar inför mötet att den ännu inte tagit ställning till vilken målnivå som bedöms lämplig, men att man fortsätter att analysera kommissionens rekommenderade förslag.
Klimatkommissionär på besök i Sverige
EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra var under veckan på besök i Sverige. Besöket skedde på klimatkommissionärens eget initiativ och ett av stoppen var Slakthusområdet där Skanska leder vad de beskriver som Sveriges största fossilfria anläggningsprojekt. Miljö & Utveckling träffade kommissionären på plats där han under mötet ville att deltagarna skulle skriva listor på vad EU behöver göra för att underlätta liknande projekt.
Under mötet lyftes också kostnader för projektet. En representant från Skanska berättade att nya innovationer och övergång till elektrifierade fordon i grova drag kostade omkring fem procent mer. Cirkulära alternativ, som att återanvända berg- och jordmassor, gav en 10 procentig kostnadsbesparing.
Wopke Hoekstra underströk att åtgärder för en mer cirkulär ekonomi är någonting han vill se mer av.
– Vi har bara sett början av cirkulär ekonomi i Europa. Ser vi på återvinning generellt har vi redan gjort fantastiska framsteg, inte minst när det kommer till hur hushållen separerar avfall. Men det är långt kvar. Om 10–20 år är jag helt övertygad om att vi har samhälle som cirkulerar nästan allt, sade han.
Wopke Hoekstra visade också stort intresse för Sveriges CCS-projekt och frågan om skogens roll i klimatarbetet.
Schweiz ignorerar klimatbeslut från europadomstol
Den schweiziska riksdagen röstade i veckan mot ett beslut från den EU-domstolen för mänskliga rättigheter ECHR efter att domstolen anklagat Schweiz för att inte göra tillräckligt för att skydda sina medborgare från klimatförändringar.
Riksdagen menade att domstolen hade gått för långt i sin dom och inte respekterat Schweiz demokratiska processer. Beslutet att ignorera domstolens utslag togs med 111 röster för, 72 emot och 10 som avstod från att rösta.
ECHR:s beslut kom efter att schweiziska medborgare hade klagat på att landet inte hade minskat utsläppen av växthusgaser tillräckligt snabbt för att undvika klimatkatastrofer som värmeböljor, som särskilt påverkade äldre människor.
ECHR är en del av Europarådet, en organisation fristående från EU. Domstolens beslut är dock bindande för Europarådets 46 medlemmar, inklusive alla EU:s 27 medlemsländer.
Nytt stöd till lokala klimatprojekt
På torsdagen tillkännagav EU-kommissionen de 50 lokala klimatåtgärdsprojekten som valts ut inom initiativet Communities for Climate, C4C. Projekten, som finns i bland annat Sverige, Finland, Tyskland och Spanien, fokuserar på att återställa biologisk mångfald, cirkulär ekonomi, förnybar energi och vattenresurshantering. C4C kommer att stödja projekten med specialiserad expertis och möjligheter till lärande och samarbete, både inom och över nationsgränser. Initiativet är enligt kommissionen en del av arbetet att nå EU:s mål att bli klimatneutralt till 2050.
EU hotar införa tullavgifter på kinesiska elbilar.
EU hotar att införa extra tullar på upp till 38 procent för kinesiska elbilar från och med juli. Detta kan leda till motåtgärder från Kina, som är kritiska beslutet. De nya tullarna läggs ovanpå redan befintliga tullavgifter på 10 procent. Anledningen till de nya tullarna är att EU vill bekämpa vadman ser som överdrivna subventioner till kinesiska biltillverkare. Reaktionerna bland kinesiska elbilstillverkare är blandade, men flera uppger att de kan hantera de nya kostnaderna. Samtidigt uppger flera europeiska bilföretag att de nya tullarna kan påverka deras affärer i Kina negativt.
Godkännande av hållbart transportnätverk
Europeiska rådet godkände i veckan en reviderad förordning för utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet, kallat TEN-T. TEN-T-nätverket är en del av EU:s kommande transportpolitik och integrerar järnvägs-, väg- och vattenvägsplanering för att skapa ”Europeiska transportkorridorer”. Syftet är att skapa hållbar mobilitet samt ökad ekonomisk och social sammanhållning. Den nya godkända förordningen fastställer tidsfrister för slutförandet av nätverket – 2030 för kärnnätet, 2040 för utvidgade kärnnätet och 2050 för det heltäckande nätverket. Förordningen träder i kraft tjugo dagar efter publicering i EU:s officiella tidning.
Förbud mot Bisfenol A i livsmedelsförpackningar
EU:s medlemsländer har nu godkänt ett förbud mot Bisfenol A i livsmedelsförpackningar. Förbudet gäller material i kontakt med livsmedel, såsom beläggningar på metallburkar, samt konsumentartiklar som köksredskap, plastflaskor och vattenkylar. Beslutet grundar sig på vetenskapliga råd från den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, som menar att nuvarande exponeringsnivåer av Bisfenol A kan skada immunsystemet. Den tolerabla dagliga intaget, TDI, har därför sänkts dramatiskt. Förbudet träder i kraft i slutet av 2024, med en övergångsperiod på 18 till 36 månader.