Den 1 januari 2026 träder EU:s Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM, i full kraft. CBAM, även kallat koldioxidtullar, innebär att utsläpp från vissa koldioxidintensiva varor som importeras till EU prissätts på samma sätt som varor producerade inom EU. För att få fortsätta importera dessa varor efter att regelverket träder i kraft, krävs det att företagen är godkända CBAM-deklaranter.
Här är CBAM-fällan som hotar företagen – expertens råd i kaoset
Klimat CBAM, EU:s nya koldioxidtullar, närmar sig. Men många företag vet fortfarande inte om de omfattas, eller hur de ska agera, kopplat till EU-kommissionens Omnibus-förslag. Hållbarhetsexperten Linnea Jacobsen förklarar vad som gäller – och vad företag behöver göra nu.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Ansökan om att bli godkänd CBAM-deklarant öppnade den 28 mars och görs via EU-kommissionens CBAM-register. Naturvårdsverket är den ansvariga myndigheten i Sverige för att bevilja status som deklarant.
Trots att EU-kommissionen nyligen föreslagit flera förenklingar inom CBAM-regelverket genom det så kallade Omnibus-paketet, behöver alla företag som träffas av det nuvarande regelverket ansöka om att bli godkänd deklarant i tid, särskilt om de ligger nära det nya föreslagna tröskelvärdet om 50 ton. Det menar Linnea Jacobsen, som är expert på indirekta skatter hos konsult- och redovisningsjätten EY.
– Just nu ligger regelverket kvar, så även de företag som idag träffas, men framöver potentiellt inte träffas av CBAM om Omnibus-förslaget går igenom, kan behöva ansöka. Handläggningen av dessa ansökningarna kan ta väldigt lång tid, så det är viktigt för alla berörda bolag att ansöka nu, säger hon.
Vad händer annars?
– Om ett bolag försöker importera in CBAM-varor till EU från och med 2026, utan att ha fått status som godkänd CBAM-deklarant, kommer Tullverket att stoppa sändningarna. Då får man alltså inte importera varor som omfattas av CBAM, vilket kan skapa stora problem i hela leverantörskedjan, säger Linnea Jacobsen.
Är det många som missar att ansöka?
– Möjligheten har precis öppnats, så många har inte hunnit ansöka. Men min gissning, och förhoppning, är att de större företagen som träffas av CBAM, oavsett om Omnibus går igenom eller inte, ansöker inom kort. Men att de mindre företagen, som kan falla utanför CBAM, sannolikt utgår från att de inte kommer att träffas och därför inte ansöker, säger Linnea Jacobsen och tillägger:
– Men som sagt vet vi inte om det går igenom. Så alla som träffas idag behöver överväga att ansöka. Har man väldigt låga volymer av importer som träffas av CBAM kan man sannolikt ha lite is i magen under en tid för att se utvecklingen avseende Omnibusförslaget, men man ska inte vänta för länge.
I februari presenterade EU-kommissionen Omnibus-paketet, där bland annat ett nytt årligt tröskelvärde på 50 ton per importör föreslås. Enligt kommissionens beräkningar skulle det innebära att omkring 182 000 importörer – cirka 90 procent – undantas från CBAM.
– Det är en jättestor ändring för de små- och medelstora företagen som är de som faller utanför reglerna. Samtidigt har man beräknat att de största 10 procenten av företag står för 90 procent av tunga inköp och klimatutsläpp. Så motiveringen är att man inte tappar så mycket genom att undanta de mindre företagen, säger Linnea Jacobsen.
Ytterligare förenklingar i förslaget är att skjuta fram skyldigheten att inneha CBAM-certifikat till februari 2027, samt att flytta fram den årliga rapporteringsplikten från 31 maj till 31 augusti 2027 för varor som importeras under 2026.
Trots dessa potentiella lättnader menar Linnea Jacobsen att företagen inte har råd att vänta och se.
Behöver företag göra något mer, utöver att ansöka om att bli CBAM-deklarant?
– Det är viktigt att man säkerställer att man har klassificerat sina varor korrekt utifrån ett tullmässigt perspektiv. Ofta kanske man förlitar sig på en transportör eller annat ombud, utan att själv ha koll. Men nu, med de nya regelverken, behöver man säkerställa klassificeringen, säger Linnea Jacobsen och pekar utöver CBAM även på EU:s avskogningsförordning, som syftar till att stoppa den globala avskogningen.
Avslutningsvis uppmanar Linnea Jacobsen företag att även börja räkna på kommande kostnader kopplade till CBAM och relaterade regelverk.
– Man behöver skapa sig en bild över kommande kostnader. Hur reglerna slår på marknaden, vad man har för data samt att säkra rutiner för att fånga upp och hantera de här regelverken på ett säkert sätt, säger hon.