Rapporterna lyfter också framgångsexempel, där nationella regeringar gör bra ifrån sig. Bland annat framhålls Portugal, som investerat i omfattande förbyggande av skogsbränder och beredskap samt Nederländerna, som har satsat på att förberedelse inför översvämningar genom bland annat naturbaserade lösningar.
Slutligen konstateras att det behövs bättre data för att finansiering ska kunna styras rätt.
Stor miljöoro bland EU-medborgare
En ny Europabarometerundersökning visar att mer än tre fjärdedelar, 78 procent, av EU:s medborgare tror att miljön har en direkt effekt på deras dagliga liv och hälsa. Mer än fyra av fem, 84 procent, anser att EU:s miljölagstiftning är nödvändig för att skydda miljön i deras respektive land. Vidare visar undersökningen att medborgarna också är oroade över kostnaderna för föroreningar. 92 procent anser att företagen ska betala för kostnaderna, och 74 procent att offentliga myndigheter ska betala.
Undersökningen baseras på intervjuer med 26 346 respondenter från EU:s 27 medlemsländer, som antingen har genomförts ansikte mot ansikte eller över videolänk.
2019 genomfördes en liknande undersökning med ett nästan identiskt resultat.
– Resultaten av denna undersökning bekräftar vikten som grön politik spelar i européernas dagliga liv. Jag är uppmuntrad att se detta starka stöd för åtgärder som sträcker sig från utveckling av cirkulär ekonomi till naturåterställning, i hjärtat av det europeiska gröna avtalet. Det är också tydligt att medborgarna tror att det fortfarande finns mer arbete att göra för att skydda miljön, särskilt inom områden som kemikaliesäkerhet och vattenresiliens, säger Virginijus Sinkevičius, kommissionär med ansvar för miljö, hav och fiske i en kommentar om undersökningen.
EU-lagen om minskade metanutsläpp här
På måndagen blev de första EU-reglerna för att begränsa metanutsläpp från energisektorn till lag. Metan är en kraftfull växthusgas som står för ungefär en tredjedel av den globala uppvärmningen. Problemet med metan är att en stor del metan läcker ut från bland annat gasnät och industrianläggningar. Kärnan i den nya lagstiftningen är att hindra den typen av läckage genom krav på hur sektorerna för olja, gas och kol, som omfattas av lagstiftningen, ska spåra och reparera källor till metanutsläppen.
Lagen kommer också succesivt ställa strängare krav på att minska metanutsläppen från importerade fossila bränslen, för att säkerställa att energianläggningar utanför EU:s gränser också tillämpar samma regler.
Kravet på EU: Prioritera en socialt rättvis klimatomställning
EU:s strategiska agenda definierar EU:s viktigaste prioriteringar för framtiden. Just nu håller EU:s beslutsfattare på att ta fram agendan för 2024–2029. I samband med det och inför EU-parlamentsvalet publicerar 53 organisationer, varav några är Europas största företagsnätverk inom hållbarhet, ett öppet brev om vad de vill att agendan ska innehålla. Brevet riktar sig specifikt till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel, samt till EU-ländernas ledare.
Budskapet i brevet är tydligt – EU måste prioritera en socialt rättvis och grön omställning.
EU-miljoner till vattenvårdsprojekt i Skåne
I nio län i Skåne ska vattendrag, våtmarker och kustvatten restaureras. Det är Europas största vattenvårdsprojekt som beviljats närmare 400 miljoner kronor i stöd.
– Det är oerhört glädjande och smått fantastiskt, säger projektledaren Karin Olsson i en kommentar.
Projektet löper över sju år. Över 500 åtgärder i 20 vattendrag ska genomföras. Det handlar om åtgärder som att ta bort vandringshinder, återställa livsmiljöer för fiskar och andra vattenlevande djur och restaurera våtmarker.