Engångs blir flergångs – sänker utsläppen med 69 procent

Nu har det också gjort studier där man använde samma infusionsset till i genomsnitt tre operationer. Detta minskade både materialåtgång och utsläpp av växthusgaser. Koldioxidutsläppen per ingrepp sjönk med 69 procent jämfört med traditionell engångsanvändning. Samtidigt visade studien ingen ökad risk för infektioner. Dessutom ansåg personalen tycker att metoden kräver mindre arbetstid.

– Studierna är inte stora men de är otroligt robusta. När vi läser dem och förstår de fysikaliska förutsättningarna gällande tryck, flöde och diffusionskinetik vid praktisk anestesi så är vår slutsats att metoden är fullständigt säker, säger Per Werner Möller, narkosläkare och enhetschef på Alingsås lasarett.

Vid den aktuella studien undersöktes också hur ofta anestesipersonalens hantering av infusionsutrustning och läkemedel ledde till bakteriell kontamination. Frekvensen var lägre än väntat, 1,15 procent, vilket inte var någon skillnad mot traditionell engångsanvändning.

Metoden som operationsavdelningarna i Alingsås och Angered använder är inte ny, och avdelningarna är inte heller ensamma om att använda den. Däremot är avdelningarna sannolikt de första som är öppna med arbetssätet. Anledningen till att det inte pratas så mycket om metoden tror Per Werner Möller beror på en rädsla för kritik som ibland uppstår när man bryter mot traditioner.

– Det är naturligtvis enklast att jobba på som vanligt. Men vi är utbildade för att kunna värdera bedrövad erfarenhet i ljuset av tillgänglig evidens.

Han säger också att metoden inte hade använts om man inte var övertygad om metodens säkerhet. Nu tycker han att det är dags att göra metoden till standard i hela vården.

– Eftersom den uppenbart sparar både tid och miljö borde den bli standard. För att nå dit behövs validerande studier – och transparens – så att både fördelar och eventuella nackdelar kan värderas i en vetenskaplig debatt. Vårt uppdrag är att med bibehållen säkerhet behandla så många patienter som möjligt, med så liten miljöpåverkan som möjligt, säger Per Werner Möller.

Har ni mött kritik eller skepticism?

– Absolut, men än så länge inte från patienter eller anhöriga. Men det finns en betydande skepsis hos en del av dem som arbetar med inom vårdhygien, säger Per Werner Möller.

Västar Götalands fyra vårdhygieniska enheteter besitter enligt Per Werner Möller ovärderlig specialkunskap om hur man förebygger smittspridning inom vården. Vårdhygienenheterna i Västra Götalandsregionen understryker att engångsprodukter som regel ska användas just som engångsprodukter.

– Det är ett helt rimligt ställningstagande. När vi nu aktivt tar ett grundat beslut och säger att under de här förutsättningarna, inom vår verksamhet, så är detta ett säkert arbetssätt, då kan det uppfattas som en utmaning mot vad vissa företrädare för vårdhygien har sagt. Vi har sökt och delvis nått en bra diskussion om hur man ska tolka den tillgängliga evidensen. Är den stor nog, är den god nog och vilka risker finns, säger Per Werner Möller.

Vad skulle du säga är den största utmaningen för hållbarhet inom vården är i dag?

– Att vi ännu inte har lyckats sammanföra miljöstrateger, som har kunskap och klimat- och miljöeffekter hos olika delar vårdverksamheten med medicinska beslutsfattare som kan värdera den relativa medicinska nyttan av olika behandlingsmetoder. Jag skulle också tro att vi inom en snar framtid kommer att behöva värdera nya behandlingsmetoder inte bara i termer av patientsäkerhet och behandlingsnytta utan även utifrån vilken miljöpåverkan de medför, avslutar han.