Debatt: ”Fler kan överleva nu när de som lever loppan är rädda för att dö”

Coronaviruset var för de flesta av oss en otäck överraskning. Från ena dagen till den andra så gick världen från en växande ekonomi till att åberopa krigstillstånd mot en osynlig fiende.

Många av oss gick från att tänka på jobbet, till att följa mätningarna. En av googlesökning​arna som toppade var ”corona death count”.

Under veckorna som följde så började diskussionerna runt om i världen handla om de samhällskonsekvenser som vi skulle kunna se till följd av pådragen mot ekonomin.

Vissa gick så långt med att antyda att fler skulle dö på grund av att ekonomin stannar av jämfört med de som faktiskt skulle dö av coronaviruset.

Andra försökte sätta coronaviruset i relation till andra dödsorsaker såsom trafikolyckor, självmord eller diabetes för att jämföra dödstalen.

Risk att inte ta viruset på allvar

Sorgliga analogier där det självklart inte går att jämföra återkommande statistiska dödsorsaker med ett nytt explosionsartat virus som man inte har studerat vidden av.

Analogier som riskerar att folk tar viruset alldeles för lättvindigt och kanske som i USA där vi ser demonstrationer för att utropa det hela som en konspiration.

Samtidigt spelar man med analogierna ner den tragiska situation som vi har i vår moderna värld där massvis med människor antagligen dör helt i onödan av diverse skäl som vi bevisligen gör alldeles för lite kring.

Hjälp för överlevnad

Att folk dör borde ändå vara det som ska uppta vårt fokus och frågan vi borde ställa är hur vi kan hjälpa så många av våra nära och kära som möjligt att överleva.

Detta tar mig därför till den besvärliga tankegången som de flesta av oss nog reflekterat över mellan alla digitala möten som vi deltagit i de senaste veckorna.

Nämligen att vår inbromsande ekonomi möjligtvis kan rädda fler liv än vad coronaviruset kommer ta, tack vare det enorma pådraget som vi ser globalt.

Minskade luftföroreningar

Ett av de mest tragiska orsakerna till förtidig död är luftföreningar. Globalt så dör cirka sju miljoner personer årligen på grund av luftföroreningar.

Luftföroreningar som förstör den respiratoriska förmågan hos en människa och som dessutom kan sänka en persons möjlighet att överleva coronaviruset då den just sätter sig i luftvägarna.

Vi har nog alla sett bilderna från Kina där luftföroreningarna minskade dramatiskt till följd av utegångsförbuden.

Samma bilder florerade strax efteråt men från Europa, Indien och USA. En studie har visat att enbart under april månad så kan så många som 11 000 personer ha överlevt tack vare just minskade luftföroreningar.

Det kan alltså handla om så många som 132 000 per år i Europa.

Toppen av isberget

Luftföroreningar och klimatförändringar på grund av utsläpp är någonstans toppen av isberget. Skulle vi börja räkna på alla de människor som nu slipper dö tack vare att ekonomin stannat upp, så hade vi nog häpnat.

Människor som dagligen drabbas och dör på grund av konsekvenserna av skogsskövling, föroreningar till havs, metall- och mineralbrytning samt handel med döda och levande vilda djur som exempelvis gett oss coronaviruset.

Vi skulle häpna över den förrädiska väg vi gått där vi fortsätter att exploatera människor, djur och natur när och fjärran.

Till allt detta måste vi därför börja rannsaka oss själva och se vilken avgörande roll den rika delen av världen spelar när det kommer till världens framtid.

Vår rädsla för att dö i denna coronaepidemi kan faktiskt innebära att fler överlever globalt och då måste diskussionen om hur världen ser ut efter corona vara på allas läppar.

Kan vi offra vår konsumtion, våra resvanor, kontorsplatsen och kanske jobbet för att leva i ett lugnare tempo, för att fler ska överleva i framtiden?

Det är inget snack om saken enligt mig.

Av: Robin Al-Salehi,
grundare av Vakansa