Det gick fort, när coronaviruset tvingade hela Sverige att ställa om. Andreas Follér minns sista veckan i februari och första veckan i mars som normala, allt flöt på som vanligt. Han var på Handelshögskolan och höll föredrag för 200 studenter, det var möte med Scanias högsta beslutande grupp inom hållbarhet, allt rullade på.
Hållbarhetsarbete: Så bidrar Scania i coronakrisen
Hållbarhet i praktiken
Lastbilstillverkaren Scania håller fast vid sin långsiktiga strategi, men det dagliga hållbarhetsarbetet ser helt annorlunda ut i coronakrisens spår. Företagets hållbarhetsavdelning ingår nu i en grupp som stöttar samhällskritiska funktioner, och företagets anställda finns bland annat på sjukhus i regionen, berättar hållbarhetschef Andreas Follér.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Veckan därpå, då förändrades allting. Man förstod att det här skulle bli stort. Och veckan därpå, som började med 16 mars, då ställdes allt in som kunde ställas in, och allt som kunde flyttas från fysiskt möte till digitalt flyttades. Det var verkligen klarhetens vecka, när man förstod att nu har allting förändrats. Jag hade en dragning för Scanias högsta ledningsgrupp. Vi som hade dragningen satt i ett rum ungefär tio meter från rummet där ledningsgruppen satt, och körde dragningen via länk.
Så drabbade coronakrisen Scania
Scania stängde produktionen i Europa, den avgörande punkten nåddes när Frankrike införde utegångsförbud och undantagstillstånd. De kollegor som arbetar i produktion eller produktionsnära blev permitterade på heltid och övriga gick ned till 40 procent.
Man kan lätt tro att hela Scania stängde ned, men så är inte fallet. Av totalt cirka 50 000 anställda är cirka 30 000 fortfarande fullt sysselsatta i den globala verksamheten.
– De som jobbar fullt är de som ser till att våra kunder kan bedriva sin verksamhet. De som jobbar i verkstäder, servicenätverk, och med assistans. När man ser på samhällsansvar och hållbarhet är det Scanias absolut viktigaste bidrag. Att vi ser till att transporterna fortsätter att rulla. Det gäller globalt, i hela världen, säger Andreas Follér.
Men hur får ni fram reservdelar?
– Det är något vi är oerhört stolta över. Vårt centrala reservdelslager i Belgien är fullt uppe och fungerar. Vi har fått arbeta stenhårt med att se till att få leveranser dit, men det fungerar. Det är klart att det finns utmaningar, men vi försöker göra allt vi kan för att våra kunders verksamhet ska bli störningsfri. Det är vår prioritet just nu, så att transporterna av mat och förnödenheter kan fortsätta att rulla globalt.
Långsiktiga mål fortfarande prioriterade
Att hållbarhetsavdelningens arbete påverkas är självklart. De långsiktiga, strategiska målen om att driva omställningen mot hållbara transporter ligger kvar och är fortsatt prioriterade, även om arbetet av naturliga skäl går lite långsammare.
– Vårt långsiktiga arbete fortsätter. Det är en prioritering från högsta ledningen att vissa saker är viktigare än andra. Dit hör till exempel elektrifiering och hållbarhet. Det är frågor som vi har bestämt på strategisk nivå att vi måste klara, säger Andreas Follér.
Vill bidra till samhället
Men på kort sikt ser Andreas Follér och hans kollegors arbetsdag mycket annorlunda ut mot tidigare. Hållbarhetsgruppen började snabbt att samarbeta nära med andra avdelningar, som HR, inköp och strategi, för att se på vilka sätt Scania skulle kunna bidra till samhället i den pågående krisen.
– Vi skapade en typ av center där vi försöker förstå behoven och tar emot förfrågningar från sjukhus och samhällskritiska organisationer som matchar den kompentens vi har på Scania. Vi öppnar upp oss och säger att vi hjälper till, säger Andreas Follér.
Permitterade får jobba i vården
De anställda som är korttidspermitterade har möjlighet att gå in och arbeta i till exempel vården om de har rätt kompetens. Andra, som experter på inköp och logistik, kan bistå vårdens inköpsavdelningar.
– Våra medarbetare finns på Södertälje sjukhus, Katrineholms sjukhus, Karolinska sjukhuset. De är på Getinge som tillverkar respiratorer, och hjälper till med dataanalys på KTH. Vi försöker tänka brett och låter de behov som finns där ute avgöra, säger Andreas Follér.
– Det här sker i hela Scania, globalt. Det görs förstås i linje med de avtal som finns och i samverkan med facken.
Växte fram organiskt
Det hela växte fram på kort tid, bland annat tack vare initiativ från enskilda anställda.
– En av våra inköpschefer hörde av sig till Södertälje sjukhus och frågade om han och hans organisation kunde hjälpa till, och de kunde de. Sedan fick Karolinska höra talas om det och mindre än 24 timmar efter det första samtalet satt det tio personer på Karolinska och arbetade med deras inköp och logistik.
– Vårt transportlaboratorium, som i vanliga fall kör våra transporter mellan Södertälje och kontinenten, har ställt om och fraktat fältsjukhus. Mycket sker helt naturligt genom att någon känner någon som känner någon, och så helt plötsligt rullar det 20 lastbilar med fältsjukhus från Arboga till Älvsjö, säger Andreas Follér.
– Jag är stolt över att vi på Scania lyckats bidra på så kort tid på de här sätten.
Vilka insikter ser du redan idag att du kommer att ta med dig när krisen är över?
– Att det är så uppenbart att vi alla sitter i det här tillsammans. Att vi är så sammankopplade. Det blir som en blixt från en klar himmel – det är något man förstått intellektuellt tidigare som nu står i blixtbelysning – att vi är så beroende av varandra och att vi kan lösa saker när vi verkligen arbetar ihop.
– Sedan har jag också tänkt mycket på att vi är en del av en samhällskritisk verksamhet, hur viktigt det är att transporterna fortsätter att rulla.
Hur tror du att detta kommer att påverka hållbarhetsarbetet i en större skala?
– Jag tror att det handlar väldigt mycket om vilka åtgärder som regeringar gör för att starta om ekonomin. Just nu är vi i ett krisläge och måste begränsa smittspridningen. Sedan kommer vi att behöva injicera kapital i ekonomierna, och det behöver göras på ett smart sätt. Budskapet är att se till att göra omstarten till en grön omstart, på ett sätt som uppmuntrar till hållbara företagsnäringar så att vi passar på att ställa om när det investeras så enormt i våra ekonomier.
– Bland de anställda som är undantagna från permittering av affärs- och verksamhetskritiska skäl finns även de som arbetar mot myndigheter och regeringar för att komma vidare. Där har vi en väldigt tydlig agenda att vi vill se en grön omställning som stark och dominerande när vi startar om, säger Andreas Follér.