Företag som vill ställa om till cirkulära affärsmodeller möter stora regulatoriska utmaningar, enligt en ny rapport från Internationella Handelskammaren, ICC.
Pär Larshans: ”Föråldrade regelverk hindrar omställningen”
CIRKULÄR EKONOMI
Politiska åtaganden för cirkulära lösningar är meningslösa utan lagreformer. Det anser Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragnsells, som menar att det borde vara kvaliteten på ett material som avgör dess användbarhet, inte dess ursprung
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
”Trots att cirkulära lösningar kan leda till stora miljömässiga och ekonomiska vinster, bromsas utvecklingen av föråldrade regler som fortfarande bygger på linjära produktions- och konsumtionsmodeller”, skriver rapportförfattarna.
Rapporten identifierar flera regulatoriska hinder:
- Komplexa och splittrade import- och exportregler för sekundära material, vilket medför höga kostnader.
- Ingen gemensam internationell standard för återtillverkade produkter.
- Tullsystem som inte stödjer återvinning eller returflöden över gränser.
- Brist på erkännande av cirkulära tillvägagångssätt enligt Baselkonventionen från 1989 om farligt avfall.
Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragnsells, påpekar att vårt samhälle fokuserar mer på att minimera avfall än på att prioritera resurser.
– Denna paradox leder till att vi utvecklar delsystem som gör det kostsamt och komplicerat att återföra resurser på ett effektivt sätt. I stället för att investera mer i dessa processer blir det mer ekonomiskt fördelaktigt att utvinna jungfruliga resurser, säger han till Miljö & Utveckling.
Han anser också att dagens regelverk gör det svårt att återanvända material som tidigare klassats som avfall.
– Inom vissa standarder, som inom byggsektorn, är återvunnet material inte tillåtet. Detsamma gäller förpackningsmaterial för livsmedel, som inte får vara återvunnet. I stället borde principen vara att det är kvaliteten på det producerade materialet som avgör om det kan användas, snarare än dess ursprung. Eftersom det blir mycket svårt att handla med resurser över gränserna, tenderar handeln att ske lokalt, vilket ofta resulterar i småskalighet, säger han.
Eftersom det blir mycket svårt att handla med resurser över gränserna, tenderar handeln att ske lokalt, vilket ofta resulterar i småskalighet, säger Pär Larshans. I stället anser han att vi i borde skapa fri handel för återvunna resurser, med samma villkor som gäller för jungfruligt material.
– Jag anser att vi bör kunna skapa en fri handel för återvunna resurser, med samma villkor som gäller för jungfruligt material. En sådan förändring skulle kunna accelerera övergången till en cirkulär ekonomi, något som vi verkligen behöver, avslutar Pär Larshans, avslutar han.