– Vi ser att väntansavtal underlättar för de markägare som vill bevara höga naturvärden genom formellt skydd och hoppas att möjligheten till ersättning under processen ska bidra till att fler lämnar in en intresseanmälan om formellt skydd, säger Ulrika Wahlström, projektledare för regeringsuppdraget, i en kommentar.
”Viktigt med dialog”
Enligt Naturvårdsverket är det viktigt att förankringsprocessen vid områdesskydd sker i god dialog med den som äger marken. Att myndigheterna strävar efter att vara lyhörda och hitta lämpliga avgränsningar och föreskrifter utifrån markägarens situation.
– Naturreservat och biotopskyddsområde ska finnas för all framtid. Samtidigt som processen för att bilda områdesskydd ska vara effektiv och inte ta onödigt lång tid är det viktigt att arbetet sker i god dialog med den som äger marken, avslutar Ulrika Wahlström.
Ett väntansavtal är inte en bindande överenskommelse om att ett formellt skydd måste bildas; båda parter kan avbryta processen. Avtalet används för att reglera villkoren i det specifika området under tiden det tar att etablera skyddet och innebär att markägaren avstår från allt skogsbruk.
Väntansavtalet har en avtalstid på två år och ersättningen är en fast schablonersättning på 500 kronor per hektar produktiv skogsmark och år. De nya riktlinjerna kommer att träda i kraft den 1 januari 2024.