Det har tidigare varit okänt hur obrukade urskogar och välskötta sekundärskogar, även kända som restaurerade skogar, påverkas av torka. Men i en ny studie har ett forskarlag från Lunds universitet kartlagt hur torkan 2018 slog mot de olika skogstyperna.
En majoritet av skogarna i Sverige består av produktionsskog som saknar en mångfald av trädslag. Bara en mindre del består av primärskogar eller urskogar, det vill säga naturliga skogar som inte påverkats så mycket av mänsklig aktivitet.
– Resultaten visade att skötta sekundärskogar i Sverige var mer påverkade av torkan än vad naturliga primärskogar var, säger forskaren Anders Ahlström vid Lunds universitet, i en kommentar.
I studien utnyttjade forskarna satellitbilder och en omfattande karta som inkluderade över 300 primärskogar i Sverige. Genom att analysera ett högupplöst vegetationsindex för både urskogarna och deras närliggande buffertzoner, som motsvarar sekundärskogar med liknande miljöförhållanden och torka som år 2018, kunde forskarlaget få en detaljerad bild av hur den torra sommaren påverkade de olika skogstyperna.
Oklart varför urskogar klarar sig bättre
Primärskogarna, även kända som urskogar, visade tydligt mindre påverkan av torkan. Dock återstår det fortfarande oklarheter bland forskarna om vad som ligger bakom denna skillnad.
– Det skulle kunna vara trädens generellt högre ålder och storlek som kanske ger djupare rötter och diversitet. Eller att det finns mer vatten i dessa ekosystem, kanske till följd av att de inte är dikade. Men just nu har vi ingen aning om vad som gör primärskogarna mer stabila under torka, säger Julika Wolf som är en av forskarna bakom studien.