Cirkulär ekonomi

Hur ofta produkten används, vilka kostnader som följer med och vilket värde kunden får påverkar vilken modell som fungerar bäst. En rapport från Rise visar vad företag behöver väga in för att få den cirkulära kalkylen att gå ihop.

Inspirationsmöten om cirkulär ekonomi ska ofta skapa energi och framåtanda. Men en studie från SLU visar att den positiva tonen också kan få viktiga problem och konflikter att försvinna ur samtalet.

I en av sina förpackningar har Arla gått över till återvunnen plast. Bytet krävde tester, samarbete med leverantörer och en lösning som fungerar i återvinningen.

Sverige saknar tydliga nationella mål för den cirkulära ekonomin. Det menar Naturskyddsföreningen, som har presenterat fem rekommendationer för hur omställningen ska styras mot minskad resursanvändning.

Stora företag inom EU får inte längre förstöra osålda kläder, skor och klädaccessoarer. Förbudet är en av de första konkreta åtgärderna inom EU:s ekodesignförordning.

Återbruk lyfts som en nyckel för att minska byggsektorns klimatpåverkan. Men enligt Linnea Jacobsen och Maya Lundin på EY kan dagens skatteregler göra det mer lönsamt att riva och bygga nytt än att bevara och återanvända.

När företag utvecklar cirkulära materialflöden räcker det inte att ordna en insamling. Enligt Katarina Lundell på Pantamera, handlar det om att planera hela kretsloppet, göra insamlingen enkel och skapa incitament som människor förstår.

EU vill minska sitt beroende av importerade råvaror och stärka sin strategiska autonomi. Samtidigt begränsar unionens regelverk användningen av återvunnet fosfor från europeiska reningsverk. Det budskapet framförde Ragn-Sells hållbarhetschef Pär Larshans vid ett rundabordssamtal med EU-kommissionär Jessika Roswall i Bryssel under dagen.

EU:s digitala produktpass ska göra produkter mer spårbara, hållbara och lättare att återbruka. Men för flera branscher finns också en annan möjlig effekt: rättvisare konkurrens mot piratkopior, lågprisimport och produkter som inte lever upp till EU:s krav.