Begagnatmarknaden backar – men Inrego gör rekordvinst

Bygger nytt efter rekordvinsten

För Inrego går det däremot så pass bra att de håller på att växa ur sina lokaler. Här har de varit sedan 2017, och de har redan tagit över en lokal mitt över gatan. Efter årsskiftet tas de första spadtagen för en ny anläggning i Arninge. Den ska få omkring 18 000 kvadratmeter produktionsyta och kommer att byggas specifikt efter deras egna flöden, till skillnad från dagens lokaler.

– Det är roligt att få bygga den från grunden och bygga den efter våra förutsättningar, säger Sebastian Holmström.

Bolaget grundades 1995, med affärsidén att köpa in använd it från företag och sälja den vidare till studenter. Efter ett tag ändrades riktningen mot att sälja till företag. Idag har Inrego ungefär 150 anställda i Sverige och 20 i Finland. De köper in begagnad it från stora delar av Europa och sålde enligt Sebastian Holmström produkter till 45 olika länder förra året.

– Det här var en väldigt ohet marknad när vi startade. Det var ingen som ville investera i begagnad it 1995. Vi har i princip varit lönsamma från grunden, annars hade vi inte funnits kvar som företag.

Lönsamheten måste komma först

De säljer inte mobiltelefoner eller datorer för att folk vill spara på miljön. Affärsmodellen måste vara lönsam i sig understryker han, och pekar på att det är en generell regel.

– När det gäller hållbarhet måste man alltid få med den ekonomiska aspekten också. Är något inte ekonomiskt hållbart blir det i slutändan bara en idé, Sebastian Holmström konstaterar att elektronik har en av de ”snuskigaste värdekedjorna som finns”, med barnarbete, konfliktmineraler och många led av underleverantörer.

Men produkterna ”nollas” ju inte bara för att den som köpt dem från början lämnar dem vidare. De finns ju för att det finns en stor förstahandsmarknad, som man då bidrar till. Hur ser ni på det?

– Det är bra att reflektera kring hur vi köper och använder våra produkter. Nymarknaden kommer alltid att finnas, säger han, och pekar på att det spelar roll vilka produkter som köps från början och hur länge de kan användas.

– Många som har en iPhone 16 Pro uppgraderar nu till iPhone 18, och det är egentligen inte det viktiga. Det viktiga är att telefonerna, oavsett modell, används så länge som möjligt.

När reparationen inte lönar sig

Ett våningsplan upp har Inrego investerat i en maskin som byter tangentbordets layout, utan att man måste skruva isär hela datorn. Tangentbordet som är färdigt har gått från svenskt till spanskt tangentbord.

– Det är flera såna här små grejer som gör att vi höjer värdet på produkterna och kan sälja till slutkund, säger han.

I nästa rum ligger Iphones prydligt i en låda med skumgummi. Sebastian Holmström plockar upp några för att se om de är repiga. Just den här lådan har redan slipats.

– Sprickor går inte att laga så här, då behöver vi byta skärm. Men rör det sig bara om mindre repor på ytskiktet kan man få bort det.

Reservdelarna kan sätta stopp

EU:s Right to Repair-direktiv är högst välkommet hos Inrego. Det skulle börja tillämpas i somras, men har försenats i Sverige. Tanken med direktivet är att det ska göra det enklare och mer attraktivt att reparera produkter i stället för att ersätta dem, bland annat genom krav på tillgång till reparation och reservdelar till rimliga priser.

Sebastian Holmström menar att reglerna ligger i linje med en utveckling som redan pågår inom elektronik, som standardiserade laddkontakter. En annan fråga är längre mjukvarustöd, så att inte mobiltelefoner slutar få tillgång till uppdateringar. När det gäller EU:s Right To Repair är tillgången till reservdelar och vad de kostar särskilt viktig, eftersom det påverkar möjligheten att reparera och sälja produkter vidare. Reservdelar från andra tillverkare kan fungera lika bra, men kan också innebära att kunden får en sämre upplevelse av produkten.

– I vissa produkter visas ett felmeddelande varje gång man startar enheten om ett tredjepartsbatteri har installerats. Den typen av produkter kan vi inte sälja, konstaterar Sebastian Holmström.

För att andrahandsmarknaden ska finnas krävs att det säljs mycket ny elektronik som byts ut långt innan den är uttjänt. Så när slår det i taket och gör andrahandsmarknaden omöjlig?

– Det är väldigt långt dit. Det finns så många produkter som skulle kunna användas mycket längre än de gör i dag. Så det finns fortfarande en stor marknad bara i att ta vara på dem.

Framöver tror dessutom Sebastian Holmström att andrahandsmarknaden kommer att växa, eftersom elektronik blir allt dyrare. Han tillskriver AI det.

– Mycket av materialet går i dag till AI-datacenter, och det har drivit upp priserna. Det får flera följder. Ju dyrare en ny produkt är, desto högre blir andrahandsvärdet. Dessutom blir det mer lönsamt att återanvända och reparera produkterna, alltså att lägga tid på dem. Så på det sättet är det positivt för oss.

Samtidigt håller begagnat på att bli en del av den vanliga it-marknaden. Allt fler återförsäljare av ny elektronik tar också in begagnade produkter och erbjuder återtag, enligt Sebastian Holmström. Synen på begagnat har också förändrats.

– Förut köpte man begagnat på grund av priset men skämdes nästan för att köpa det. Nu vill man snarare skryta om att man köper begagnat.