Analys av MÖD-dom: Därför fick kaolinbolaget nej

juridik Efter att bearbetningskoncession hade beviljats ansökte Svenska Kaolin AB om tillstånd enligt miljöbalken att få bryta kaolin. MÖD bedömer dock att verksamheten inte kan tillåtas. Karin Forsman, jurist och redaktör på JP Miljönet, analyserar och förklarar domen.

Analys av MÖD-dom: Därför fick kaolinbolaget nej
Tove Hultberg
Karin Forsman, JP Miljönet.
Karin Forsman, JP Miljönet. Karin Forsman, JP Miljönet.

Kaolin är en lera som bildas genom nedbrytning av en fältspatsrik och järnfattig granit. Leran används främst som råvara vid tillverkning av porslin och som tillsatsmedel vid tillverkning av papper. I slutet av 1970-talet började svenska staten att bedriva kaolinprospektering i nordöstra Skåne och under 1980-talet hittade Sveriges geologiska undersökning (SGU) förekomst av vit kaolinlera.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Utvärdering redan på 1980-talet

SGU gjorde en första ekonomisk och geologisk utvärdering av fyndigheter 1986 och ansåg att det rörde sig om en stor mineraltillgång som kunde ha en ekonomisk potential. 1998 beviljades Svenska Kaolin AB bearbetningskoncession av regeringen. Bolaget sökte samma år om miljötillstånd hos miljödomstolen, men ansökan avslogs. Bolaget har sedan dess försökt att få miljötillstånd.

23 oktober 2017 meddelade mark- och miljödomstolen i Växjö (MMD) dom i ett mål där Svenska Kaolin AB ansökte om tillstånd enligt 9 kap. och 11 kap. miljöbalken för täkt av kaolinråvara och bortledande av grundvatten. I den 123 sidor långa domen bedömer MMD sammanfattningsvis att det förelåg hinder mot att lämna tillstånd. Svenska Kaolin AB överklagade MMD:s dom till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).

Fyndigheten är av riksintresse

MÖD meddelade dom i målet 30 april 2019. Saken i målet var om Svenska Kaolin AB:s ansökan om tillstånd enligt 9 kap. och 11 kap. miljöbalken för brytning av kaolinråvara samt bortledande av grundvatten kunde beviljas.

Domstolen konstaterade inledningsvis att den aktuella kaolinfyndigheten är ett riksintresse för mineralförsörjningen och att det nordväst om verksamhetsområdet ligger ett Natura 2000-område. MÖD hänvisade därefter till rättsfallet NJA 2013 s. 613 (Bunge-målet) där Högsta domstolen (HD) uttalade att det ska göras en fullständig, exakt och slutlig bedömning i samlad form när en ansökan om tillstånd avser en verksamhet som kan påverka ett Natura 2000-område. Eftersom regeringen inte gjorde en sådan bedömning i beslutet om bearbetningskoncession så menade MÖD att denna bedömning skulle göras i detta mål.

Natura 2000-tillstånd krävdes

Enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken krävs det tillstånd för att bedriva en verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. Ett sådant tillstånd får endast ges om verksamheten inte kan skada områdets livsmiljö eller medföra att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet, enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken. MÖD bedömde att den i målet aktuella verksamheten krävde tillstånd, eftersom den låg så pass nära området och därför på ett betydande sätt kunde komma att påverka det.

I området finns bland annat den skyddade fågelarten spillkråka och naturtyperna fuktängar, stagghedar och kärr samt alkärr som tidvis är översvämmade. I bevarandeplanen för området anges att ändrade hydrologiska förutsättningar är en av de största riskerna som kan göra skada på de angivna naturtyperna.

Osäkerhet om grundvattennivåerna

MÖD bedömde att det förelåg en osäkerhet om hur verksamheten skulle påverka grundvattennivåerna inom området. Detta eftersom bolagets beräkningar av provtagningarna inom verksamhetsområdet inte var tillräckliga. MÖD menade att det därmed inte var visat att verksamheten inte skulle skada de naturtyper och arter som området avser att skydda.

MÖD tog även upp frågan om buller i sin bedömning. Den bullervall som Svenska Kaolin AB avsåg att bygga skulle enligt bolaget ta upp till fem månader att bygga. MÖD menade att bullret under dessa fem månader skulle innebära en påtaglig upplevelsestörning och påverka fågellivet i området. Verksamheten skulle dessutom medföra en ökad frekvens av transporter med tunga fordon.

På grund av osäkerheten kring verksamhetens påverkan på grundvattennivåerna samt det buller som verksamheten skulle ge upphov till fann MÖD att det inte var möjligt att bevilja tillstånd enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken.

Artskyddsdispens beviljades inte

Svenska Kaolin AB hade även ansökt om dispens enligt 14 § och 15 § artskyddsförordningen. Dispensen gällde flytt av exemplar av de skyddade arterna fladdermus, vanlig groda, vanlig padda, snok, huggorm, kopparödla, skogsödla och grönvit nattviol. MÖD bedömde att dispens inte kunde beviljas. Det beror på att det i ansökan inte framgick hur flytten skulle ske eller var exemplaren skulle placeras. Tillgodogörande av en kaolinfyndighet utgjorde inte heller ett sådant tvingande skäl som har ett överskuggande samhällsintresse, ansåg MÖD.

Utsläpp till vatten av fosfor och halloysit

MÖD tog i målet även ställning till hur verksamhetens utsläpp av fosfor och halloysit skulle påverka vattenmiljön i området. När det gäller utsläpp av fosfor ansåg MÖD att verksamheten skulle innebära en överskridning av miljökvalitetsnormen i den aktuella vattenförekomsten. God ekologisk status skulle inte uppnås i tid. Utsläpp av fosfor kunde därför inte tillåtas. Det fanns även risk för olägenhet om den halloysit som kaolinleran innehåller skulle spridas i området. Med hänsyn till försiktighetsprincipen kunde inte heller utsläpp av halloysit tillåtas.

Sammanfattningsvis kom MÖD i målet fram till att tillstånd enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken inte kunde ges till den sökta verksamheten, att sökta artskyddsdispenser inte kunde ges samt att utsläpp av fosfor och halloysit inte kunde tillåtas.

MÖD avslog därför Svenska Kaolin AB överklagande. Domen kan överklagas till HD fram till 28 maj 2019.

Läs mer: Bolidendomen överklagas av Arica Victims

Fakta

JURIDIKNYHETER I SAMARBETE MED JP INFONET

Miljö & Utveckling presenterar juridiknyheter i samarbete med JP Miljönet, som levererar juridiska informationstjänster inom miljörätt med dokument från samtliga rättskällor samt i form av guider och expertanalyser.

JP Miljönet erbjuder domar, lagar, lagkommentarer, analyser, vägledande dokument och mycket mer.  JP Miljönet ingår i familjeföretaget JP Infonet och är ett av företagets största rättsområden.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter