Analys av MÖD-dom: Därför fick kaolinbolaget nej

23 oktober 2017 meddelade mark- och miljödomstolen i Växjö (MMD) dom i ett mål där Svenska Kaolin AB ansökte om tillstånd enligt 9 kap. och 11 kap. miljöbalken för täkt av kaolinråvara och bortledande av grundvatten. I den 123 sidor långa domen bedömer MMD sammanfattningsvis att det förelåg hinder mot att lämna tillstånd. Svenska Kaolin AB överklagade MMD:s dom till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).

Fyndigheten är av riksintresse

MÖD meddelade dom i målet 30 april 2019. Saken i målet var om Svenska Kaolin AB:s ansökan om tillstånd enligt 9 kap. och 11 kap. miljöbalken för brytning av kaolinråvara samt bortledande av grundvatten kunde beviljas.

Domstolen konstaterade inledningsvis att den aktuella kaolinfyndigheten är ett riksintresse för mineralförsörjningen och att det nordväst om verksamhetsområdet ligger ett Natura 2000-område. MÖD hänvisade därefter till rättsfallet NJA 2013 s. 613 (Bunge-målet) där Högsta domstolen (HD) uttalade att det ska göras en fullständig, exakt och slutlig bedömning i samlad form när en ansökan om tillstånd avser en verksamhet som kan påverka ett Natura 2000-område. Eftersom regeringen inte gjorde en sådan bedömning i beslutet om bearbetningskoncession så menade MÖD att denna bedömning skulle göras i detta mål.

Natura 2000-tillstånd krävdes

Enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken krävs det tillstånd för att bedriva en verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. Ett sådant tillstånd får endast ges om verksamheten inte kan skada områdets livsmiljö eller medföra att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet, enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken. MÖD bedömde att den i målet aktuella verksamheten krävde tillstånd, eftersom den låg så pass nära området och därför på ett betydande sätt kunde komma att påverka det.

I området finns bland annat den skyddade fågelarten spillkråka och naturtyperna fuktängar, stagghedar och kärr samt alkärr som tidvis är översvämmade. I bevarandeplanen för området anges att ändrade hydrologiska förutsättningar är en av de största riskerna som kan göra skada på de angivna naturtyperna.

Osäkerhet om grundvattennivåerna

MÖD bedömde att det förelåg en osäkerhet om hur verksamheten skulle påverka grundvattennivåerna inom området. Detta eftersom bolagets beräkningar av provtagningarna inom verksamhetsområdet inte var tillräckliga. MÖD menade att det därmed inte var visat att verksamheten inte skulle skada de naturtyper och arter som området avser att skydda.

MÖD tog även upp frågan om buller i sin bedömning. Den bullervall som Svenska Kaolin AB avsåg att bygga skulle enligt bolaget ta upp till fem månader att bygga. MÖD menade att bullret under dessa fem månader skulle innebära en påtaglig upplevelsestörning och påverka fågellivet i området. Verksamheten skulle dessutom medföra en ökad frekvens av transporter med tunga fordon.

På grund av osäkerheten kring verksamhetens påverkan på grundvattennivåerna samt det buller som verksamheten skulle ge upphov till fann MÖD att det inte var möjligt att bevilja tillstånd enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken.

Artskyddsdispens beviljades inte

Svenska Kaolin AB hade även ansökt om dispens enligt 14 § och 15 § artskyddsförordningen. Dispensen gällde flytt av exemplar av de skyddade arterna fladdermus, vanlig groda, vanlig padda, snok, huggorm, kopparödla, skogsödla och grönvit nattviol. MÖD bedömde att dispens inte kunde beviljas. Det beror på att det i ansökan inte framgick hur flytten skulle ske eller var exemplaren skulle placeras. Tillgodogörande av en kaolinfyndighet utgjorde inte heller ett sådant tvingande skäl som har ett överskuggande samhällsintresse, ansåg MÖD.

Utsläpp till vatten av fosfor och halloysit

MÖD tog i målet även ställning till hur verksamhetens utsläpp av fosfor och halloysit skulle påverka vattenmiljön i området. När det gäller utsläpp av fosfor ansåg MÖD att verksamheten skulle innebära en överskridning av miljökvalitetsnormen i den aktuella vattenförekomsten. God ekologisk status skulle inte uppnås i tid. Utsläpp av fosfor kunde därför inte tillåtas. Det fanns även risk för olägenhet om den halloysit som kaolinleran innehåller skulle spridas i området. Med hänsyn till försiktighetsprincipen kunde inte heller utsläpp av halloysit tillåtas.

Sammanfattningsvis kom MÖD i målet fram till att tillstånd enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken inte kunde ges till den sökta verksamheten, att sökta artskyddsdispenser inte kunde ges samt att utsläpp av fosfor och halloysit inte kunde tillåtas.

MÖD avslog därför Svenska Kaolin AB överklagande. Domen kan överklagas till HD fram till 28 maj 2019.

Läs mer: Bolidendomen överklagas av Arica Victims