Genomgång: Nytt klimatmål till 2030 får stöd – men kritiken växer mot ”genvägar”

Bland de myndigheter som i huvudsak ställer sig bakom förslaget finns Naturvårdsverket. Myndigheten välkomnar en uppdaterad konstruktion som ger ökad tydlighet och bättre samspel med EU:s klimatregelverk, och bedömer att ambitionsnivån i stort sett ligger fast. Samtidigt pekar Naturvårdsverket på behovet av tydliga bokföringsregler för det som kallas kompletterande åtgärder – det vill säga utsläppsminskningar som inte sker inom Sveriges gränser, exempelvis genom internationella klimatprojekt eller användning av flexibiliteter inom EU:s klimatregelverk. Något som enligt betänkandet ska kunna räknas av mot de nationella klimatmålen.

SMHI är också i huvudsak positivt till ett fortsatt nationellt etappmål till 2030, men understryker att ambitionsnivån inte bör sänkas. Myndigheten lyfter särskilt att det inte bara är målåret som spelar roll, utan också utsläppens utveckling över tid. I remissvaret betonas vikten av att hålla nere de ackumulerade utsläppen fram till 2030.

Även Svenska kraftnät tillstyrker förslaget och bedömer att det inte förändrar myndighetens planeringsförutsättningar eller utbyggnadsansvar jämfört med i dag. Fokus i remissvaret ligger på stabilitet och förutsägbarhet i målsystemet.

Risk för urholkning

Den tydligaste kritiken i remissmaterialet rör just rollen för kompletterande åtgärder, som internationella utsläppsminskningar eller flexibiliteter inom EU. Naturskyddsföreningen är en av de mest kritiska remissinstanserna. Organisationen välkomnar att Miljömålsberedningen lyckats nå politisk enighet och att förslaget inte innebär en kraftig ambitionssänkning. Samtidigt menar Naturskyddsföreningen att den ökade möjligheten att använda kompletterande åtgärder i praktiken riskerar att leda till högre utsläpp inom Sveriges gränser jämfört med dagens mål. Föreningen efterlyser därför högre ambition och ett tydligare fokus på faktiska utsläppsminskningar i närtid.

Även SMHI varnar för att en alltför stor tilltro till kompletterande åtgärder kan innebära risker, bland annat kopplat till additionalitet och långsiktig klimatnytta – särskilt när åtgärderna genomförs utanför Sverige.

Kritik kommer också från Konjunkturinstitutet, men från ett annat håll. Myndigheten intar en mer ekonomiskt orienterad position och avstyrker den föreslagna målformuleringen. Enligt Konjunkturinstitutet riskerar nationell styrning utöver EU:s regelverk att bli kostnadsdrivande utan att ge motsvarande klimatnytta. I stället förespråkar myndigheten en mer långtgående harmonisering med EU:s klimatmål och styrmedel, och ifrågasätter behovet av särskilda nationella konstruktioner, inklusive sektorsmålet för inrikes transporter.

Trots skilda utgångspunkter finns en gemensam nämnare i många remissvar: behovet av tydlighet i hur målet ska följas upp och nås. Flera myndigheter pekar på att bokföring, målbana och redovisning blir avgörande för målens trovärdighet – oavsett om man är positiv eller kritisk till den föreslagna konstruktionen.