Rapport: Så kan Sveriges elplan bromsas

Industrins elektrifiering, transportsektorns omställning och nya elintensiva verksamheter gör att efterfrågan på el kan öka kraftigt de kommande decennierna. Regeringen har satt ett planeringsmål om att Sverige ska kunna möta ett elbehov på minst 300 TWh år 2045.

Enligt rapporten kräver ett sådant mål att nya projekt startas i mycket hög takt redan tidigt i processen. Med dagens ledtider behöver beslut om ny elproduktion och ny nätkapacitet fattas långt innan behovet uppstår. Annars riskerar projekten att bli klara för sent.

Forskarna bedömer att det redan i dag finns ett underskott av initierade projekt jämfört med de utvecklingsbanor som analyseras. Rapporten beskriver detta som en investeringsskuld, där projekt som borde ha startats tidigare saknas i systemet.

– Redan i dagsläget kan ett underskott av påbörjade projekt identifieras i förhållande till de planer som finns, vilket skapar en investeringsskuld, säger Mikael Malmaeus, forskare i naturresurser och miljöeffekter vid IVL Svenska Miljöinstitutet, i en kommentar.

Ledtiderna varierar kraftigt mellan olika kraftslag. I rapportens sammanställning anges exempelvis att ny kärnkraft kan ta 9 till 31 år från planering till etablering, medan landbaserad vindkraft kan ta 7,5 till 18,5 år och havsbaserad vindkraft 11,5 till 20 år. För markbaserad solkraft är ledtiderna kortare, omkring 4 till 9,5 år. För elnät anges ledtider på 2,5 till 12 år.

Även om ledtiderna kortas räcker det inte nödvändigtvis för att nå den utbyggnadstakt som krävs. Rapporten visar att även kraftiga förbättringar, som kortare ledtider eller högre andel genomförda projekt, bara delvis minskar gapet mellan möjlig och förväntad utbyggnad.

Investeringsviljan en flaskhals

En annan begränsning är investeringsviljan. Enligt rapporten påverkas utbyggnaden inte bara av teknik, tillstånd och nätanslutningar, utan också av marknadsläget. Om efterfrågan är osäker eller lönsamheten bedöms som för låg kan projekt skjutas upp eller pausas, även om tillståndsprocesserna fungerar.

– Investeringsviljan varierar över tid och kan i vissa lägen utgöra en lika viktig begränsning som de formella ledtiderna, säger Erik Lindblom, specialist i tillstånds- och miljöprövningar vid IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett uttalande.

Erik Lindblom framhåller också att elutbyggnaden måste förstås som en helhet, där flera delar av systemet behöver utvecklas samtidigt.

– Utbyggnaden formas av ett komplext samspel mellan tekniska, institutionella och ekonomiska faktorer, vilket understryker behovet av ett brett systemperspektiv i analyser av utbyggnadstakten.

Rapportens slutsats är att en snabb utbyggnad av elsystemet kräver åtgärder på flera områden samtidigt. Kortare ledtider behöver kombineras med stabila investeringsförutsättningar, hög och uthållig initiering av nya projekt samt bättre samordning mellan elproduktion, elnät och elanvändning.