Så kan textilföretag ställa om till en cirkulär ekonomi

Enligt rapporten har den globala fiberproduktionen mer än fördubblats sedan år 2000, från cirka 58 miljoner ton till över 120 miljoner ton. Samtidigt består mer än hälften av alla textilfibrer av syntetiska material baserade på fossila råvaror. Mindre än en procent av alla textilier tillverkas i dag av återvunna textilfibrer.

Inom EU konsumerar varje person i genomsnitt omkring 19 kilo textilier per år. Samtidigt hamnar cirka 11,6 kilo textilavfall per person i blandat hushållsavfall i stället för att samlas in separat.

Rapporten pekar också på stora mängder osålda kläder. Enligt uppskattningar förstörs varje år kläder till ett värde av 630 miljoner euro i Frankrike, och på EU-nivå beräknas mellan fyra och nio procent av alla nya textilier förstöras innan de ens använts.Sociala risker i globala leverantörskedjor

Textilindustrin sysselsätter miljontals människor globalt, men rapporten beskriver också omfattande sociala risker i leverantörskedjorna. Låga löner, långa arbetsdagar och begränsade arbetsrättigheter rapporteras i flera produktionsländer.

Forskarna betonar att problemen inte enbart beror på lokala arbetsförhållanden. De menar att inköpspraxis från internationella varumärken, pressade priser och korta leveranstider kan bidra till strukturella problem för leverantörer.

Rapporten lyfter därför behovet av mer långsiktiga kontrakt och mer jämlik riskfördelning mellan varumärken och producenter.

Stora hinder för omställningen

Trots nya regelverk och tekniska lösningar beskriver rapporten flera hinder för en cirkulär textilindustri. Ett av de största är brist på infrastruktur för insamling, sortering och återvinning av textilier.

Forskarna pekar också på ekonomiska risker och otydlig ansvarsfördelning. Investeringar i nya system kan vara kostsamma, och det är inte alltid tydligt vem i värdekedjan som ska bära kostnaderna.

Komplexa globala leverantörskedjor gör också spårbarhet och informationsdelning svår. Samtidigt saknas ofta kunskap och kompetens om hur cirkulära affärsmodeller ska implementeras i praktiken

Rekommendationer till företag

Utöver politiska åtgärder riktar rapportförfattarna även rekommendationer direkt till företag inom textil- och modeindustrin. Enligt forskarna innebär omställningen till en cirkulär ekonomi både ökade regulatoriska krav och nya affärsmöjligheter för företag som anpassar sina strategier i tid.

• Satsa på design för lång livslängd

En central rekommendation i rapporten är att företag bör prioritera hållbar design och längre livslängd på produkter.

Forskarna framhåller att många textilprodukter i dag designas med fokus på lågt pris, korta produktcykler och snabba modetrender. Det gör dem svåra att reparera, återanvända eller återvinna när de når slutet av sin första användningsfas.

Enligt rapporten kan företag i stället utforma produkter med:

• mer slitstarka material

• tidlös design

• möjlighet till reparation

• enklare demontering

• färre blandmaterial och kemikalier

Syftet är att göra det möjligt för plaggen att användas längre och cirkulera i flera användningscykler. Forskning som rapporten refererar till visar att även relativt små ökningar i hur länge ett plagg används kan ge betydande miljövinster när de sker i stor skala.

• Utveckla cirkulära affärsmodeller

Rapportförfattarna menar också att företag behöver utveckla affärsmodeller som inte bygger på kontinuerligt ökande produktionsvolymer.

I stället lyfter rapporten fram modeller där värde skapas genom tjänster och längre användning av produkter. Exempel på sådana modeller är:

• uthyrning av kläder

• abonnemangstjänster

• reparationstjänster

• återförsäljning av begagnade plagg

• remake eller redesign av befintliga textilier

Enligt rapporten kan sådana modeller bidra till att förlänga produktens livslängd samtidigt som företag behåller kundrelationer och intäktsströmmar.

Samtidigt konstaterar forskarna att det fortfarande är svårt att skala upp många cirkulära affärsmodeller. För att lyckas krävs bland annat anpassade logistiksystem, nya prismodeller och förändrade interna mål inom företagen.

• Förbättra transparensen i leverantörskedjor

Rapporten pekar också på behovet av större transparens och spårbarhet i leverantörskedjorna.

Textilindustrin är enligt forskarna en av världens mest komplexa globala värdekedjor, där många företag endast har direkt insyn i sina första leverantörsled. Samtidigt sker en stor del av miljöpåverkan och de sociala riskerna längre upp i kedjan.

Författarna menar därför att företag behöver:

• förbättra spårbarheten av material

• samla in mer data om produkters innehåll

• kartlägga fler leverantörsled

• säkerställa att information kan delas i värdekedjan

Digitala produktpass, som EU planerar att införa, lyfts i rapporten fram som ett verktyg som kan bidra till detta. Genom sådana system kan information om material, kemikalier och återvinning göras tillgänglig för både företag och konsumenter.

• Bygga långsiktiga relationer med leverantörer

Rapporten lyfter även relationerna mellan varumärken och producenter som en viktig faktor i omställningen.

Många leverantörer, särskilt i produktionsländer, arbetar enligt forskarna med små marginaler och korta kontrakt. Det kan göra det svårt för dem att investera i mer hållbara produktionsmetoder eller ny teknik.

Forskarna menar därför att företag bör:

• arbeta med längre kontrakt

• dela risker och investeringar i nya lösningar

• samarbeta kring utveckling av cirkulära material och processer

Enligt rapporten kan mer stabila affärsrelationer skapa bättre förutsättningar för leverantörer att investera i exempelvis energieffektiv teknik, vattenrening eller återvinningslösningar.

• Investera i digitala system och data

Rapporten lyfter också digitalisering som en viktig del av omställningen.

För att cirkulära system ska fungera krävs enligt forskarna bättre information om produkters innehåll, material och användning. Den typen av data behövs bland annat för att:

• sortera textilier korrekt efter användning

• avgöra om produkter kan återbrukas, repareras eller återvinnas

• utveckla nya materialflöden

Företag behöver därför investera i digitala system för spårbarhet och datadelning i värdekedjan.

• Strategisk anpassning till nya regler

Slutligen framhåller rapportförfattarna att företag som proaktivt anpassar sig till kommande regler kan få ett konkurrensmässigt försprång.

EU:s nya regelverk – inklusive ekodesignkrav, digitala produktpass och producentansvar – kommer enligt rapporten att förändra förutsättningarna för branschen under de kommande åren.

Företag som tidigt investerar i hållbar design, cirkulära affärsmodeller och transparenta leverantörskedjor kan därför stå bättre rustade när reglerna träder i kraft.