EU minskar kraven på hållbarhetsrapportering: detta händer nu

Han beskriver det förenklade omnibuspaketet som ett av flera saker för att få styr på den europeiska marknaden.

Det nya avtalet innebär att endast företag med fler än 1 000 anställda och en årlig nettoomsättning på över 450 miljoner euro behöver följa reglerna för hållbarhetsrapportering. Tidigare låg tröskeln på 50 miljoner euro i omsättning, vilket nu innebär att över 85 procent av företagen som tidigare omfattades undantas från reglerna. Dessutom tas kravet på att företagen ska ta fram klimatövergångsplaner helt bort.

På området för så kallad due diligence – alltså företags ansvar för att kontrollera sina leveranskedjor för att undvika brott mot mänskliga rättigheter och miljöskador – höjs tröskeln ännu mer. Dessa krav kommer nu endast att gälla företag med mer än 5 000 anställda och en omsättning över 1,5 miljarder euro.

Utöver de höjda tröskelvärdena har EU-institutionerna även beslutat att finansiella holdingbolag helt ska undantas från CSRD:s tillämpningsområde. Företag som enligt tidigare regler skulle ha börjat rapportera enligt CSRD från och med räkenskapsåret 2024 – de så kallade ”wave one”-företagen – men som nu faller utanför det nya regelverket, får dessutom ett tillfälligt undantag från rapporteringskraven under 2025 och 2026. En översynsklausul införs också i direktivet, vilket innebär att möjligheten att utöka räckvidden för både CSRD och CSDDD kommer att ses över i framtiden.

I den slutliga uppgörelsen bekräftas även att kravet på klimatövergångsplaner tas bort helt, i syfte att ytterligare minska den administrativa bördan för företagen.

När det gäller due diligence-direktivet, CSDDD, förtydligas att företag får fokusera sina riskbedömningar på de delar av verksamheten där negativa effekter på miljö eller mänskliga rättigheter mest sannolikt kan uppstå. Om flera områden bedöms ha lika stor risk eller allvar, får företagen prioritera de som rör direkta affärspartners. Företag behöver heller inte längre genomföra en fullständig kartläggning av hela sin värdekedja, utan en övergripande analys (scoping exercise) baserad på rimligt tillgänglig information är tillräcklig. Syftet är att minska trickle-down-effekten på mindre leverantörer och samarbetspartners.

Vidare tas förslaget om ett EU-gemensamt civilrättsligt ansvarssystem bort. Det blir alltså upp till varje medlemsland att avgöra hur företag kan hållas juridiskt ansvariga. En översynsklausul införs även här, så att behovet av ett gemensamt ansvarssystem kan omprövas längre fram.

Parterna har också enats om ett tak för administrativa sanktioner, som sätts till maximalt 3 procent av företagets globala nettoomsättning. EU-kommissionen ska ta fram riktlinjer för hur detta ska tillämpas.

Slutligen förlängs tidsplanen för införandet av CSDDD. Medlemsländerna har till den 26 juli 2028 på sig att införa direktivet i nationell lag, och företagen måste börja tillämpa reglerna senast i juli 2029.

Välkomnanden och kritik

Förhandlingarna har präglats av ökande tryck från näringslivet och en förändrad politisk sammansättning i Europaparlamentet. Det konservativa Europeiska folkpartiet, EPP, förhandlade tillsammans med den ytterhögerorienterade gruppen Patriots of Europe fram en kompromiss som avviker från tidigare ambitiösa hållbarhetsmål.

Jörgen Warborn (M) från EPP, som varit parlamentets chefsförhandlare i ärendet, välkomnar uppgörelsen.

– Vi levererar faktiskt på den gröna given. Tidigare fanns det ”grönt” men ingen ”deal”, sade han i ett uttalande och kallade uppgörelsen för en seger för Europas konkurrenskraft.

Den franska EU-parlamentarikern Pascale Piera från Patriots of Europe hade en annan syn på resultatet och menade att uppgörelsen innebar ett slut för den gröna given, eftersom den enligt henne avskaffar dess viktigaste symbol.

Förslaget har också fått kritik och har beskrivits som en ”dödsstöt” mot den gröna given. Jörgen Warborn håller inte med om det.

– Tvärtom. Det här är en stor kostnadsbesparing som vi hjälper europeiska företag med. Alla de pengar de lagt på pappersarbetet kan de nu lägga på innovation av nya gröna produkter, säger han.

Beslutet är en del av EU:s så kallade ”omnibus I”-paket, vars syfte är att förenkla och minska den administrativa bördan för företag i unionen. Europaparlamentet väntas rösta om förslaget nästa vecka i Strasbourg, medan EU:s medlemsländer behandlar ärendet redan denna vecka. Om uppgörelsen godkänns i båda instanserna träder de nya reglerna i kraft enligt plan.