Forskare vid Lunds universitet har visat att nordliga mossors sporspridning nu sker flera veckor tidigare än för 35 år sedan. Genom att analysera DNA från luftprover insamlade av Försvarsmakten sedan 1960-talet har forskarna kunnat kartlägga förändringar i mossornas fenologi – deras biologiska kalender – som ett resultat av klimatförändringar.
DNA från gamla luftprover avslöjar klimatets påverkan
Dagens M&U Nordliga mosors sporspridning sker tidigare än för 35 år sedan. Det visar en ny studie baserad på Försvarsmaktens insamlade luftprover.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Studien, publicerad i Journal of Ecology, omfattar 16 olika mossarter och visar att sporspridningen i genomsnitt börjar fyra veckor tidigare och kulminerar sex veckor tidigare än 1990. Forskarna menar att detta är ett tydligt tecken på hur snabbt ekosystemen i norra Europa reagerar på ett varmare klimat.
Överraskande nog är det inte vårens temperatur eller tidpunkt för snösmältning som har störst påverkan, utan klimatförhållandena under föregående år. Varmare höstar gör att mossornas sporkapslar utvecklas längre innan vintern, vilket i sin tur gör att sporerna frigörs tidigare på våren.
DNA-analyserna bygger på material som ursprungligen samlades in för att spåra radioaktivitet, men där forskare nu upptäckt ett unikt biologiskt arkiv.
Metoden öppnar även upp för framtida studier av biologiska förändringar över hela Sverige, eftersom insamlingspunkter finns från norr till söder. Forskarna hoppas att deras resultat ska bidra till kommande IPCC-rapporter om dokumenterade effekter av klimatförändringar.


