Inga produkter i varukorgen.
7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda
EU-svepet
Veckans viktigaste nyheter inom hållbarhetsområdet på EU-nivå. Läs mer om:
✔ EU-kommissionen föreslår nytt klimatmål
✔ Sverige missade EU-deadline för sociala klimatplaner
✔ Emma Wiesner: Vilseledande med EU:s klimatmål
✔ Majoritet av EU-medborgare vill se kraftfulla klimatåtgärder
✔ Storföretag varnar för urvattnade EU-regler om hållbarhet
✔ EU satsar miljarder på ren energi utanför unionen
✔ Kolförbrukning och produktion på rekordlåga nivåer i EU
Foto: EU-parlamentet/EU-kommissionen
EU-kommissionen föreslår nytt klimatmål: 90 procents utsläppsminskning till 2040
EU-kommissionen har föreslagit att unionens växthusgasutsläpp ska minska med 90 procent till år 2040 jämfört med 1990 års nivåer. Förslaget presenterades av klimatkommissionär Wopke Hoekstra och vice ordförande Teresa Ribera, som betonade målets betydelse för en klimatneutral och konkurrenskraftig ekonomi. En omstridd del av planen är att upp till tre procentenheter av minskningen kan uppnås genom åtgärder utanför EU. Kritiker, bland dem EU-parlamentarikern Pär Holmgren, menar att detta urvattnar målet och avviker från tidigare klimatlöften. Hoekstra försvarade flexibiliteten som nödvändig för att nå en bred politisk enighet och lyfte fram ekonomiska fördelar. Nästa steg är att förslaget behandlas i ministerrådet och Europaparlamentet inför klimatmötet COP30 i Brasilien.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Emma Wiesner: EU:s klimatmål för 2040 är vilseledande
EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) riktar i en intervju i Miljö & Utveckling stark kritik mot EU-kommissionens klimatmål om 90 procents utsläppsminskning till 2040, som presenterades tidigare i veckan. Hon menar att flexibiliteterna i förslaget gör det mindre ambitiöst och kallar det ett ”falskt klimatmål” som riskerar att underminera EU:s klimatpolitik. Enligt Emma Wiesner öppnar förslaget för att medlemsländer kan köpa sig fria från ansvar, vilket strider mot forskningsbaserade rekommendationer. Hon anklagar konservativa grupper för att ha drivit igenom urvattningen och säger att stödet i Europaparlamentet är långt ifrån säkert. Emma Wiesner lyfter även Sveriges roll i processen, där hon menar att den svenska regeringen har varit drivande i att införa kryphålen. Hon varnar för att EU riskerar att komma tomhänt till klimatmötet COP30 i Brasilien om inget nytt mål antas.
Sverige missade EU-deadline för sociala klimatplaner
Sverige är ett av flera EU-länder som inte hann lämna in sin nationella sociala klimatplan före EU-kommissionens deadline den 30 juni 2025. Planerna krävs för att få del av medel från den sociala klimatfonden, SCF, som ska kompensera hushåll inför det nya utsläppshandelssystemet ETS2 år 2027. Enligt European Environmental Bureau riskerar upp till 86 miljarder euro att gå förlorade om planerna uteblir. Sveriges planarbete inleddes sent och den slutliga planen väntas först i januari 2026. Tidiga utkast har kritiserats för att alltför ensidigt fokusera på elbilssubventioner, vilket enligt Sveriges Kommuner och Regioner inte gynnar hushåll med störst behov. Kritiken gäller särskilt bristen på stöd till kollektivtrafik och energieffektivisering i glesbygd.
Majoritet av EU-medborgare vill se kraftfulla klimatåtgärder
En ny Eurobarometerundersökning visar att 85 procent av EU:s invånare anser att klimatförändringar bör vara en prioritet och att EU bör vidta kraftfulla klimatåtgärder. Undersökningen omfattade över 26 000 personer i samtliga 27 medlemsländer och visar även att 81 procent stödjer EU:s mål om klimatneutralitet till 2050. En majoritet vill se ökad satsning på förnybar energi och energieffektivisering för att stärka både energisäkerhet och ekonomi. Förtroendet för nationella regeringar, EU och industrin som drivkrafter i klimatarbetet är betydligt högre än för privatpersoners påverkan. Samtidigt vill 84 procent att EU stärker europeiska företag inom grön teknik. Undersökningen pekar även på kommunikationsproblem, där många upplever att medier och sociala plattformar brister i tydlig och tillförlitlig klimatinformation.
Storföretag varnar för urvattnade EU-regler om hållbarhet
Över 150 storföretag och investerare, däribland Nokia, Allianz, Vattenfall och Ikea-ägaren Ingka Group, har i ett öppet brev varnat EU-kommissionen för att försvaga unionens hållbarhetsregler. De motsätter sig förslagen inom Omnibus 1-paketet som innebär kraftigt minskade rapporteringskrav för både stora och små företag. Kritiker menar att detta hotar EU:s klimatmål och urholkar centrala delar av hållbarhetsdirektiven CSRD och CSDDD. I brevet framhålls att ambitiösa hållbarhetskrav stärker konkurrenskraften och förbättrar marknadstransparensen. Undertecknarna föreslår fem konkreta åtgärder, bland annat att dubbel materialitet och krav på klimatplaner och riskbaserad due diligence ska bevaras. Organisationer som Global Reporting Initiative och IIGCC kritiserar även bristande öppenhet i beslutsprocessen.
Kolförbrukning och produktion på rekordlåga nivåer i EU
EU-kommissionen meddelar att både kolproduktion och konsumtion i EU nådde historiskt låga nivåer under 2024. Produktionen föll till 242 miljoner ton och konsumtionen till 306 miljoner ton, en minskning med 12 respektive 13 procent jämfört med 2023. Nedgången fortsätter en trend från året innan, då produktion och konsumtion minskade med över 20 procent. Kolets andel i elproduktionen minskade samtidigt från 16 till 12 procent mellan 2022 och 2023. Importer från Ryssland föll med 98 procent efter EU:s importförbud från augusti 2022, och i stället har Australien, USA, Colombia, Sydafrika och Kazakstan blivit de största leverantörerna. Trots fortsatt importberoende för kol ligger EU:s beroende lägre än för olja och gas.
EU satsar miljarder på ren energi utanför unionen
EU-kommissionen och Europeiska investeringsbanken lanserar en garanti på 5 miljarder euro för att möjliggöra investeringar på upp till 10 miljarder euro i ren energi och infrastruktur utanför EU. Satsningen omfattar för första gången även icke-statliga aktörer för att påskynda finansieringen av projekt i bland annat Nordafrika, Mellanöstern och Latinamerika. Initiativet är en del av EU:s Global Gateway-strategi och syftar till att minska investeringsrisker och lånekostnader för partnerländer. Fokus ligger på energiomställning, transportkorridorer och tillgång till viktiga råmaterial. Garantin förväntas skapa nya möjligheter för projekt som annars inte skulle fått finansiering.
