8 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Det betyder att om utsläppen är för höga ett år, kan man kompensera genom att ligga under gränsen ett annat år. Målet är fortfarande att minska utsläppen med 15 procent jämfört med 2021 års nivåer, men reglerna blir lite mer flexibla på kort sikt.

De nuvarande reglerna gäller i femårsperioder, och förändringen gäller alltså bara de tre första åren i nästa period. Europaparlamentet godkände beslutet genom en omröstning med handuppräckning, efter en kort debatt mellan partigrupperna.

Nu startar arbetet med EU:s restaureringslag

Naturvårdsverket har tillsammans med fyra andra myndigheter påbörjat arbetet med att ta fram Sveriges första nationella restaureringsplan, i enlighet med EU:s nya naturrestaureringslag. Lagen kräver att minst 20 procent av EU:s land- och vattenområden restaureras till 2030, med fokus på ekosystem som våtmarker, skogar, jordbruksmarker och marina miljöer.

Den svenska regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att leda arbetet, i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket. Arbetet ska ske i dialog med olika aktörer under våren 2025, och slutlig redovisning ska ske den 27 februari 2026.

Generaldirektörerna för de fem myndigheterna berättar nu om förväntningar samt möjligheter och utmaningar inför kommande arbete. Johan Kuylenstierna, generaldirektör på Naturvårdsverket, framhåller bland annat att samverkan är en nyckel – både inom EU och på hemmaplan.

FAR kräver svar om Omnibus och CSRD-försening

Branschorganisationen FAR, som representerar revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare, uppmanar regeringen att skyndsamt klargöra hur EU:s Omnibuspaket och förseningen av CSRD-direktivet ska införas i svensk lag. Kravet lämnades in den 24 april i form av en hemställan till regeringen där man pekar på den osäkerhet som uppstått efter EU-parlamentets beslut om att skjuta upp rapporteringskraven i två år.

Eftersom direktivet publicerades i EU:s officiella tidning den 16 april är det nu klart att förseningen kan börja gälla, men regeringen har ännu inte meddelat hur detta ska hanteras i Sverige. Enligt FAR innebär det att många företag inte vet hur de ska förhålla sig till reglerna och vad som förväntas av dem, samtidigt som de understryker att många är positiva till lättnaderna.

Organisationen efterfrågar tydliga besked om huruvida senareläggningen ska gälla för svenska företag som ingår i den andra och tredje vågen, samt om de nuvarande övergångsreglerna i årsredovisningslagen ska upphöra. FAR efterfrågar även vägledning kring hur svenska företag ska klassificeras enligt CSRD:s vågindelning och hur gränsen på 500 anställda ska beräknas, både för hållbarhetsrapportering och EU:s gröna taxonomi.

Planer om naturkrediter möter motstånd

EU-kommissionen planerar att i juni presentera ett förslag om en frivillig marknad för naturkrediter, rapporterar Euractiv. Systemet ska möjliggöra för företag att köpa krediter kopplade till naturrestaurering, i syfte att öka privat finansiering för att nå EU:s miljömål.

Enligt uppgifter till Euractiv möter förslaget motstånd från flera medlemsländer som ifrågasätter hur miljönyttan ska mätas och kontrolleras. Miljöorganisationer som Fern och WWF uttrycker oro för att krediterna kan leda till greenwashing och underminera andra lagförslag, som naturrestaureringsförordningen.

EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius framhåller att naturkrediterna ska vara ett frivilligt komplement till lagstadgade krav. Diskussioner pågår om hur marknaden ska regleras och hur tillförlitligheten ska säkras.

EU-parlamentet kräver bindande mål i ny vattenstrategi

Europaparlamentet antog den 8 maj sina rekommendationer till EU:s kommande vattenstrategi, som väntas presenteras före sommaren 2025. Ledamöterna kräver bindande mål för vatteffektivitet och vattenuttag samt skärpta åtgärder mot föroreningar från bland annat PFAS, bekämpningsmedel och mikroplaster.

Parlamentet vill också se ökad krisberedskap för torka och översvämningar samt särskilda åtgärder för utsatta regioner. Kommissionen uppmanas att satsa på digitalisering, modern bevattning och realtidsövervakning, samt att öronmärka medel för vattenresiliens inom befintliga EU-fonder.

EU-parlamentet godkänner ny GMO-lag

Den 24 april godkände Europaparlamentet nya regler för växter framtagna med nya genomiska tekniker (NGT), som nu förhandlas med medlemsländerna. Jessica Polfjärd (M) är parlamentets huvudförhandlare i processen.

– Idag tar vi ett viktigt första steg för att ge våra lantbrukare ytterligare ett verktyg de behöver för att möta framtidens utmaningar, sade Jessica Polfjärd i ett uttalande och lyfte fram att NGT-tekniken kan ge grödor som tål klimatförändringar bättre och kräver mindre växtskyddsmedel.

Reglerna innebär att vissa NGT-växter likställs med konventionella och tillåts under villkor, medan andra omfattas av striktare GMO-regler. Parlamentet vill även förbjuda patent på NGT-växter och tills vidare stoppa dem inom ekologisk produktion.

EU-parlamentet godkänner LIFE-budget – miljörörelsen andas ut

Europaparlamentet har godkänt 2023 års budget för EU:s miljöprogram LIFE, rapporterar ENDS Europe. Beslutet innebär fortsatt finansiering för miljö- och klimatprojekt, något som välkomnas av flera miljöorganisationer efter oro för möjliga nedskärningar.

Budgeten godkändes formellt i april, efter förhandlingar mellan parlamentet och rådet. Enligt källor till ENDS Europe var särskilt stödet till ideella miljögrupper i fara, men parlamentet lyckades säkra finansieringen i slutförhandlingarna.

LIFE-programmet är EU:s viktigaste finansieringsverktyg för naturvård, klimatinsatser och miljöprojekt, inklusive stöd till civilsamhället. Beslutet innebär att fler projekt kan beviljas stöd under 2025 och att pågående satsningar inte drabbas av avbrott.