Inga produkter i varukorgen.
Avskogningslagen: Så påverkar EU:s nya risklista din import
EU
EU-kommissionen har för första gången klassificerat världens länder utifrån deras risk för avskogning. Listan, som är central för den nya EU-förordningen om avskogningsfria produkter, påverkar vilka krav som ställs på företag som importerar varor som soja, nötkött och palmolja till EU.
Förra veckan publicerade EU-kommissionen sin första lista över länders avskogningsrisk inom ramen för EU:s nya avskogningsförordning, EUDR. Listan klassificerar länder som låg-, medel- eller högriskländer utifrån hur sannolikt det är att produkter från dessa länder bidrar till avskogning eller skogsförsämring.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Listan kommer att styra vilka krav på spårbarhet och riskbedömning som ställs på företag som importerar eller exporterar sju särskilt utpekade råvaror: soja, nötkött, palmolja, trä, kakao, kaffe och gummi. Listan visar att majoriteten av länderna klassas som lågriskländer, däribland USA, Kanada och samtliga EU-länder. Länder som Indonesien och Brasilien klassas som medelriskländer. Endast fyra länder – Belarus, Myanmar, Nordkorea och Ryssland – klassas som högriskländer.
Här hur de olika länderna klassifieras av EU.
Bedömningen grundas på både kvantitativa och kvalitativa indikatorer, bland annat historiska avskogningsdata, mänskliga rättigheter och handelstrender.
Det innebär klassifieringen
Företag som importerar från lågriskländer kan dra nytta av förenklade regler – men det är inget frikort. Det finns fortfarande risker, som att produkter blandas eller medvetet omdirigeras för att kringgå reglerna. Vid minsta misstanke krävs fullständig due diligence.
För standard- och högriskländer gäller full kontroll, inklusive dokumentation av produkters ursprung och laglighet. Myndigheternas kontroller anpassas också efter risknivå med högst kontroll för högriskländer.
Listan är en del av EUDR:s bredare mål om att förhindra att produkter kopplade till avskogning hamnar på EU-marknaden. Den träder i kraft 30 december 2025 för stora företag och 30 juni 2026 för mindre aktörer. Listan uppdateras löpande, med nästa version planerad till 2026.
Råd till företagen
Preferred by Nature, som är en organisation som hjälper företag att ställa om till hållbara leveranskedjor, har listat en rad råd om hur företag kan tänka kring den nya klassificeringen.
Bland annat bör företag omedelbart se över sina leverantörsländer, anpassa sina due diligence-processer efter risknivåerna, och säkerställa full spårbarhet till produktens ursprung. De uppmanas också att ha en aktiv dialog med leverantörer, särskilt i standard- och högriskländer, samt att vara vaksamma på potentiella försök till regelkringgående, även från länder som klassats som låg risk.
Fakta
Det innebär EU:s nya risklista för företag
EU:s nya landsklassificering innebär att alla länder delas in i tre risknivåer: låg, medel eller hög risk, beroende på hur troligt det är att produkter från landet är kopplade till avskogning eller skogsförsämring. Klassificeringen får direkt påverkan på hur företag måste arbeta med sina import- och exportflöden av vissa råvaror – som soja, nötkött, palmolja, kakao, kaffe, trä och gummi.
Lågriskländer
För lågriskländer förenklas due diligence-kraven. Företag som importerar från dessa länder slipper vissa steg i den fullständiga riskbedömningen, vilket kan innebära lägre administrativa kostnader och kortare ledtider. Det betyder dock inte att alla risker är undanröjda – företag är fortfarande skyldiga att agera om det finns konkreta misstankar om olaglig produktion eller kringgående av regler, exempelvis genom att produkter blandas eller omdirigeras via lågriskländer.
Medelriskländer
För standardriskländer krävs att företag genomför en fullständig riskanalys. Det innebär att de måste kunna visa spårbarhet till produktionsplats, kontrollera att produkterna är lagligt producerade och att de inte bidragit till avskogning efter det så kallade cut-off-datumet (31 december 2020). Dessutom måste de dokumentera eventuella åtgärder för att minska identifierade risker. Länder som Brasilien och Indonesien har trots historiskt hög avskogning hamnat i denna kategori, vilket innebär fortsatt behov av noggrann kontroll.
Högriskländer
För högriskländer, där endast fyra länder klassificerats (Belarus, Myanmar, Nordkorea och Ryssland), gäller de striktaste kraven. Här måste företag inte bara uppfylla samtliga due diligence-krav, utan de kan även möta extra granskning av tillsynsmyndigheter. I vissa fall kan import vara förbjuden helt, särskilt om andra EU-regler, som sanktioner, också är tillämpliga.
Myndigheternas tillsynsnivåer anpassas efter klassificeringen: minst 1 procent av företagen granskas om de handlar med lågriskländer, 3 procent för medelrisk och 9 procent för högrisk. Det innebär att företag som importerar från högriskländer kan räkna med betydligt högre sannolikhet för kontroll, både av verksamhet och varupartier.
Det händer nu
Listan är en del av EUDR:s bredare mål: att förhindra att produkter kopplade till avskogning hamnar på EU-marknaden. Den träder i kraft 30 december 2025 för stora företag och 30 juni 2026 för mindre aktörer. Listan uppdateras löpande, med nästa version planerad till 2026.
