Inga produkter i varukorgen.
5 myndighetschefer: Nu startar vi arbetet med EU:s restaureringslag
Biologisk mångfald
Nu börjar arbetet på allvar med att förverkliga EU:s omdiskuterade naturrestaureringslag. Naturvårdsverket leder arbetet där fem myndigheter gemensamt ska ta fram Sveriges första nationella restaureringsplan. Nu delar generaldirektörerna på de fem myndigheterna med sig av förväntningar, möjligheter och utmaningar inför kommande arbete.
Foto: Pressbilder/Olle Enqvist/Elisabeth Ohlson/ Veronika Lax/Hanna Franzén
Anna Hållams.
EU:s naturrestaureringslag trädde i kraft den 18 augusti förra året. Beslutet föregicks av en intensiv debatt där kritiker menade att lagen riskerar att skada ekonomin, medan förespråkare framhöll att den ekologiska krisen är akut och att naturvård är en investering – inte en kostnad.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Trots motståndet röstades förordningen igenom, och nu är det upp till varje medlemsstat att ta fram en nationell restaureringsplan. Utgångspunkten är att 20 procent av EU:s land- och vattenområden restaureras till 2030. Fokus ligger på ekosystem i störst behov av återhämtning: våtmarker, skogar, jordbruksmarker, floder, sjöar och marina miljöer. Planerna ska bygga på vetenskapliga data och inkludera tydliga åtgärder och uppföljning.
I Sverige har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att utforma ett förslag till Sveriges plan. Arbetet ska ske tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket.
Arbetet med planen har startat, och på sin hemsida meddelar nu Naturvårdsverket att myndigheterna från april till juni kommer att genomföra dialogmöten med ett stort antal aktörer. Syftet med mötena är att aktörer tidigt får möjlighet att tycka till om arbetet. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 27 februari 2026.
I varsin videoinspelning, som publicerats på Naturvårdsverkets hemsida, ger generaldirektörerna från de fem myndigheterna sin syn på arbetet. Här följer en kort sammanfattning av chefernas uttalanden.
Johan Kuylenstierna, generaldirektör på Naturvårdsverket, framhåller att samverkan är en nyckel – både inom EU och på hemmaplan:
– Restaureringsförordningen innebär bindande mål som kräver konkreta åtgärder. Flyttfåglar, som rör sig över hela unionen, är ett tydligt exempel på att vi måste arbeta gränsöverskridande, säger han.
Han påpekar också vikten av balans: planen måste bidra till ökad biologisk mångfald utan att undergräva svensk konkurrenskraft.
Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, konstaterar att skogssektorn redan tagit många frivilliga initiativ, men att kraven nu skärps:
– Det handlar om att höja ambitionsnivån – inte bara i Sverige utan i hela EU. Vi behöver utveckla både skogsbruksmetoder och affärsmodeller som stärker den biologiska mångfalden.
Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket, lyfter betydelsen av att förena naturvård med livsmedelsproduktion:
– Restaurering är avgörande för framtida generationers tillgång till naturresurser. Men vi måste också värna jordbrukets markanvändning. Därför är det viktigt att näringen får vara med och forma lösningarna.
Anna Ledin, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten, pekar på vattenmiljöernas historiska utnyttjande:
– Vi har påverkat våra vattendrag för att utveckla samhället, men det har också lett till problem som övergödning och förändrade ekosystem. Nu har vi en möjlighet – och ett ansvar – att återställa balansen i våra vattenmiljöer.
Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket, ser naturen som en avgörande komponent i framtidens samhällsbyggande:
– När vi planerar våra städer måste vi tänka på ekosystemens värde. Grönområden reglerar temperatur, ger välbefinnande och stärker samhällets motståndskraft mot klimatförändringar. Det är en investering i framtiden.
