Överprövningsspöket – myt och verklighet i hållbara upphandlingar

Det är därför många talar om ”överprövningsspöket” – rädslan för att krav ska leda till juridiska tvister. Bara oron gör att krav skruvas ner.

– Det är ett komplext regelsystem som kan hämma utvecklingen, då det medför en risk att prova nya metoder i upphandling som kan främja hållbarhet, säger Karin Peedu, upphandlingsstrateg på Sveriges kommuner och regioner.

Rädslan större än risken

Statistiken visar dock en annan bild. Under 2024 inkom 3 839 mål till domstolarna – en minskning med 2,6 procent jämfört med året innan. Leverantören fick helt eller delvis rätt i 7,5 procent av fallen i förvaltningsrätten, i 5,6 procent i kammarrätten och endast i ett enda mål av 106 i Högsta förvaltningsdomstolen.

– Möjligheten till överklaganden är en rättighet för leverantörerna enligt lag, som naturligtvis ska kunna nyttjas vid behov – men inte slentrianmässigt, säger Daniel Ljunglund, inköpsdirektör på Trafikverket.

Flera myndigheter uppger att de aldrig upplevt att hållbarhetskrav lett till överprövning. Transportstyrelsen, Energimyndigheten, Region Blekinge och Folkhälsomyndigheten saknar helt sådana fall.

– Vi har inte haft några överklaganden kopplade till hållbarhetskrav, säger Jenny Lindholm, upphandlingschef på Energimyndigheten.

Även Gavlefastigheter lyfter positiva erfarenheter:

– Vi har inte fått några överprövningar kopplat till våra hållbarhetskrav. Tvärtom har leverantörer velat visa att de klarar av att följa kraven, säger Sanna Jägbrant, miljösamordnare på bolaget.

Krav på rätt plats

Ett undantag är Naturvårdsverket. En upphandling där myndigheten ville driva på mer systematisk miljöstyrning gav oväntade effekter – flera etablerade leverantörer slogs ut för att dokumentationen saknades.

– Överväg noga vilka krav som ska bevisas redan i anbudet och vilka som kan styrkas under avtalstiden. Det är tråkigt att behöva förkasta duktiga leverantörer som missar att lämna in information, säger Anna Nygård, upphandlingschef på Naturvårdsverket.

Jens Johansson, expert på offentlig upphandling vid IVL Svenska Miljöinstitutet, menar att rädslan ofta är större än risken.

– Hållbarhetskrav är sällan föremål för överprövning. Rädslan är en annan sak, säger han.

Miljökrav är rättsligt väl förankrade, men sociala krav är svårare att hantera.

– Social hållbarhet är bredare och mer svårnavigerat. Därför finns en större osäkerhet och fler rättsfall i andra EU-länder. Men utvecklingen går framåt även här.

Standardisering minskar risken

Lena Mårdh, projektledare på Svanen, ser samma mönster:

– Det är mycket få fall där själva hållbarhetskraven ifrågasätts. Tvister handlar oftare om proportionalitet och formuleringar.

Hon pekar också på leverantörernas egenintresse:

– Företag som inte jobbar med hållbarhet undviker gärna processer, eftersom alla handlingar blir offentliga. Det kan skada varumärket.

Standardisering är en annan nyckel till tryggare upphandlingar.

– Om varje kommun hittar på egna krav blir det svårt för leverantörerna. Ju mer vi kan samordna, desto mindre risk för överprövningar, säger hon.