7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Oatly uppmanar EU att kriminalisera miljöbrott

Svenska Oatly har slagit sig ihop med Patagonia och en rad andra företag för att skriva ett öppet brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. De kräver en rad åtgärder för att förbättra EU:s hållbarhetsarbete. Ett av de viktigaste kraven är att miljöbrott som orsakar stora skador på naturen, så kallad ekocid, ska kriminaliseras i EU. Det skulle innebära att sådana brott behandlas lika allvarligt som folkmord i juridisk mening.

Kommissionen skjuter på avskogningsdirektivet

EU skjuter på införandet av avskogningsförordning, EUDR med 12 månader. Planen var att EUDR skulle börja gälla från och med den 30 december, men motståndet har växt med tiden. Kritikerna har sagt att förordningen innehåller många oklarheter och att leverantörer behöver mer tid på att förbereda sig.

EU närmar sig vätgasdefinition

Efter långa detaljdiskussioner verkar EU-kommissionen inom en snart framtid kunna presentera en definition för ”koldioxidsnål vätgas”, rapporterar Euractiv. Enligt förslaget som ligger på bordet klassas vätgas som koldioxidsnålt om det maximalt har 30 procent av koldioxidutsläppet som bränslet det ersätter. När kommissionen har enats om förslaget kommer det att läggas fram för omröstning i ministerrådet och i EU-parlamentet.

Ökade ambitioner har visat sig tandlösa

EU:s nya budget inom ramarna för CAP, den gemensamma jordbrukspolitiken, ställer högre krav på hållbarhet. Men ECA, den Europeiska revisionsrätten, har dock konstaterat att medlemsländernas nationella planer knappt är mer ambitiösa på hållbarhetsområdet än tidigare. Enligt revisionsrätten har många medlemsländer nyttjat kryphål i den nya budgeten och senarelagt insatser för att få pengar i fonder.

Klimatet fick svenskarna att rösta i EU-valet

I det senaste EU-valet den 9 juni var stigande priser och levnadskostnader, samt den ekonomiska situationen de främsta anledningarna till att EU-medborgarna röstade. Detta enligt en ny opinionsundersökning från EU-parlamentet. En tredjedel av väljarna, 34 procent motiverades av omvärldssituationen, medan 32 procent röstade för att försvara demokratin och rättsstatsprincipen. Bland svenskarna var dock miljö och klimatförändringar med 66 procent, den främsta motivationsfaktorn till att rösta.