6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

– Jorden tillhör inte bara oss. Vi är förvaltare för dem som kommer efter oss. Låt oss uppfylla den plikten, säger hon rapporterar DN.

Svensk vägledning för EU:s avskogningslag klar

EU-kommissionen har publicerat den officiella svenska vägledningen för EU:s avskogningsförordning, EUDR, som ska stoppa försäljning av varor som bidrar till skogsskövling. Dokumentet klargör bland annat definitioner av ”försumbar risk” och ”leveranskedjans komplexitet” samt hur reglerna ska tillämpas beroende på produktens ursprung och tidpunkt för produktion. EUDR har väckt debatt om kostnader och byråkrati, men anses av förespråkare vara ett viktigt verktyg mot global avskogning. Lagen träder i kraft den 30 december 2025, med senare startdatum för mindre företag.

Farliga ozontoppar i Sydeuropa – EU pressas till åtgärder

Sydeuropa har drabbats av ovanligt många kraftiga toppar av marknära ozon i år, med sex tillfällen i Italien där halterna passerat EU:s larmnivå på 240 mikrogram per kubikmeter. Värmeböljor driver upp nivåerna och hotar både hälsa och miljö. Miljöorganisationer anklagar nu EU för att inte göra tillräckligt för att minska metanutsläpp, en huvudorsak till ozonbildning. De kräver bindande mål, bättre övervakning och stöd för att ställa om jordbruket – som står för mer än hälften av unionens metanutsläpp – till mer hållbara metoder.

Så vill unga att EU prioriterar – klimatet i topp

Enligt EU-parlamentets ungdomsundersökning 2024 är stigande priser den främsta frågan för unga i EU, med fyrtio procent som anger detta som högsta prioritet. Därefter följer miljö och klimat med trettiotre procent samt ekonomi och jobb med trettioett procent. Stödet för EU är starkt men många vill se förändringar i hur unionen fungerar. Unga värderar mänskliga rättigheter och demokrati högt och hämtar främst politisk information från sociala medier. Resultaten pekar på att EU behöver kombinera klimatåtgärder med lösningar som lindrar levnadskostnadskrisen.

EU tar fram lag för handel och transport av koldioxid

EU-kommissionen samlar nu in synpunkter inför en ny lagstiftning om handel och transport av infångad koldioxid, vilket av EU beskrivs som avgörande för att nå unionens klimatmål. Förslaget ska beslutas under tredje kvartalet 2026 och syftar till att bygga upp kapacitet att lagra 50 miljoner ton koldioxid årligen till 2030, med kraftig ökning fram till 2050. Lagstiftningen ska bli en separat del av EU:s utsläppshandel och kopplas till nettonollindustriförordningen, samt möjliggöra gränsöverskridande infrastruktur för lagring och transport.

Här är nya arterna som förbjuds i EU

EU har infört förbud mot 26 nya invasiva främmande arter, vilket utökar listan till totalt 114 arter. Förbuden, som gäller sedan den 7 augusti, omfattar import, försäljning och spridning i naturen. Bland arterna finns 16 landlevande, däribland lövplattmask, parkslide och mink, som redan finns i Sverige och undantas från krav på utrotning men omfattas av spridningsförbud.

Mink och nordamerikansk bäver får en övergångsperiod till 2027. Arter som sikahjort och nordamerikansk bäver finns i grannländer och riskerar att spridas hit. I vatten pekas sydfyrling och väderål ut som särskilt riskfyllda, varav den senare ännu inte etablerats i landet.