Stora brister i egenkontrollen

Det finns stora brister i egenkontrollen för miljöfarliga verksamheter. Det visar en undersökning av länstyrelsen i Örebro. 60 procent av verksamheterna uppvisade brister i egenkontrollen eller saknade en fungerande egenkontroll.

Stora brister i egenkontrollen

Miljöbalken ställer krav på att alla företag och anläggningar som bedriver en verksamhet som är farlig för människors hälsa eller miljön ska bedriva egenkontroll. Länsstyrelsen har tillsysansvar över en del av de miljöfarliga verksamheterna. Kommunerna har tillsynsansvar för resterande verksamheter.

Länsstyrelsen i Örebro genomförde våren 2002 en tillsynskampanj för att kontrollera hur företagen sköter kraven på egenkontroll. Resultatet blev nedslående. Av 41 miljöfarliga anläggningar var det tio verksamheter som saknade en fungerande egenkontroll. Dessutom visade ytterligare 14 anläggningar stora brister i egenkontrollen. Resterande 17 anläggningar hade en fungerande egenkontroll.

– Resultatet av undersökningen är intressant och inte vad vi förväntade oss, konstaterar Pontus Halldin på länsstyrelsen i Örebro. Vi trodde inte att det skulle vara så stora skillnader mellan företagens egenkontroll och att vissa till och med skulle ha sådana stora brister att de saknar en egenkontroll som fungerar.

Saknar riskbedömning

I gruppen som saknade fungerande egenkontroll var de största bristerna att det inte fanns ansvariga personer. I fem fall ställde länsstyrelsen direkt krav på miljösanktionsavgift.

– Det här skulle man kunna tolka som att miljöarbetet inte har högsta prioritet, säger Pontus Halldin.

För flera anläggningar saknades också nödvändig kunskap om vilken lagstiftning som verksamheten berörs av, och det fattades också rutiner för att uppdatera förändringar i lagstiftningen. De flesta anläggningarna hade inte heller någon dokumentation om hur man fortlöpande och systematiskt undersöker och bedömer riskerna med den miljöfarliga verksamheten.

– Det är anmärkningsvärt att de inte lärt sig vilka krav lagstiftningen ställer. Miljöbalken har ju trots allt funnits i fyra år nu, säger Pontus Halldin.

Miljöledningssystem stor betydelse

Det finns en tydlig skiljelinje mellan de anläggningar som har en fungerande egenkontroll och de som har brister eller saknar egenkontroll. Bland de anläggningar som helt saknade egenkontroll var det ingen som arbetade efter ett miljöledningssystem, och i gruppen som hade brister var det bara tre av 14 som har infört ISO 14001. 15 av 17 som uppvisade en fungerande egenkontroll har infört ISO 14001.

– Det tycks som att miljöledningssystem har betydelse för egenkontrollen. Ett miljöledningssystem ger ett mer systematiskt och fortlöpande miljöarbete, konstaterar Pontus Halldin.

Han menar också att det finns mycket som stämmer överens mellan miljöbalkens paragraf om egenkontroll och miljöledningssystemet ISO 14001.

Kommunala anläggningar syndar mest

Att så stor andel anläggningar helt saknar egenkontroll är enligt Pontus Halldin förvånande. Många gånger handlar det enligt undersökningen om att verksamheterna inte klargjort vem som har det övergripande ansvaret.

Av de tio anläggningar som inte hade någon egenkontroll var åtta kommunala verksamheter varav flera är stora avloppsreningsverk och deponier med stor potentiell miljöpåverkan.

– vad det beror på vet vi inte men det verkar som ansvaret för anläggningarna hamnat mellan olika stolar, säger Pontus Halldin.

För länsstyrelsen i Örebro blir nu följden av tillsynskampanjen att man kommer att rikta mer av tillsynen av de miljöfarliga verksamheterna till den grupp som visar de största bristerna.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.