Miljöorganisationer och företag hand i hand

Samarbetet mellan företag och frivilliga organisationer har ökat dramatiskt. I början av 90-talet var det något mycket sällsynt, men 2004 hade 45 procent av 554 tillfrågade företag utvecklat någon form av samarbete med ideella organisationer enligt en undersökning från Sustainable Assessment Management.

Orsaken till utvecklingen är många. Ett ökat fokus på etik och miljö har lett till att många företag arbetar mer med etik- och miljö än tidigare. Konsumenterna har blivit mer medvetna och informationssamhället har gjort att kontakten mellan miljöorganisationer i olika delar av världen förbättrats. Internet gör att information kan spridas lika snabbt som en blinkning, även genom organisationer med svaga ekonomiska muskler.

– Det ökade intresset för företagens etiska ansvar som är en konsekvens av globaliseringen har gjort att många tvingats bli mer intresserade av de här frågorna, även om det också finns ett ökat genuint intresse, säger Örjan Bartholdson på Swedwatch som granskar hur svenskrelaterade företag sköter sig när det gäller miljö och etik frågor.

Nytt angreppssätt

Men det är inte bara företagen som bytt angreppssätt utan även miljöorganisationerna. Enligt Siv Persson på WWF har man blivit mer intresserade av orsakerna till problemen. Analyserar man var miljöproblemen uppstår kommer man genast i närheten av företagen.

– För oss är det ett måste att samarbeta med företagssektorn. Vi kan exempelvis inte driva skogsfrågan på egen hand, utan vi måste ha företagen med oss. Att ta sig in i styrelserummen är bra mycket mer effektivt än att stå på barrikaderna och tala om vad som är fel, säger Siv Persson som ansvarar för kontakter mot näringslivet.

Tidiga med partnerskap

WWF var en av de första organisationerna som började arbeta i partnerskap med näringslivet. De driver exempelvis en klimatsatsning tillsammans med Tetra Pak och arbetar med att motverka illegal virkeshandel tillsammans med Ikea i bland annat Kina och Ryssland.

Förfrågningarna från näringslivet har blivit fler. Siv Persson menar att många företag börjat förstå att miljö ligger i deras intresse och ser på området som en utvecklingssektor.

– Har vi ett förslag om partnerskap är det ganska lätt att komma högt upp i företagshierarkierna. Vill jag komma i kontakt med Wallenbergssfären så är det möjligt, säger Siv Persson.

Mycket kunskap

Sveaskog har jobbat ihop med WWF under många år. De har nyligen inlett samarbete kring fem nya projekt som handlar om hållbart skogsbruk i Sverige och globalt.

Företaget arbetar också tillsammans med Svensk Våtmarksfond och med Sveriges Ornitologiska förening.

– Miljöorganisationerna har mycket kunskap och lokalkännedom som vi kan dra nytta av exempelvis för att nå vårt mål när det gäller biologisk mångfald. Dessutom är de viktiga för oss i dialog med omvärlden, säger Linda Andersson, informationschef på Sveaskog.

Det ökade intresset för att föra en dialog med miljöorganisationerna från näringslivets sida tror Linda Andersson har att göra med att miljö inte längre behandlas som enskilda projekt i företagen, utan är integrerade i verksamheten. Följden av det är att även behovet av kunskap ökar.

– Har man inte den kunskapen internt blir det naturligt att man utvecklar samarbeten. Vi har exempelvis stor nytta av att WWF finns i hela världen och har kunskap om förhållanden även utanför Sverige.

Rädda om trovärdigheten

Men det finns både för och nackdelar med den här utvecklingen. Miljöorganisationerna måste gå balansgång mellan en roll som samarbetspartner och kritiker och riskerar att sätta sin trovärdighet på spel. För företagen kan det vara kostsamt om de öppnar upp sin organisation för fel partner.

Svenska Naturskyddsföreningen är till skillnad mot WWF mer restriktiva när de väljer partners och med att låta företag synas med deras namn. Enligt Ulf Kamne som ansvarar för näringslivskontakter på SNF beror det på att de är rädda om sin trovärdighet.

– Vi vill inte inte förknippas med ett bensinbolag även om de har en mycket bra resepolicy, eller med ett skogsbolag som har bra avverkningspolicy men gör ett papper som inte är miljövänligt. Vi vill hellre samarbeta med företag som har innovativa idéer på miljöområdet, exempelvis när det gäller solenergi, säger Ulf Kamne.

Däremot driver det miljömärkningen Bra Miljöval sedan över 15 år tillbaka där företag som tillverkar miljömässigt bra produkter får använda loggan för att attrahera kunder.

Försiktiga med kritik

Men även SNF har utökat sitt samarbete. Ulf Kamnes egen tjänst fanns exempelvis inte för två år sedan.

Samarbetet med näringslivet riskerar dock att göra miljöorganisationer mer försiktiga med hur och var de uttrycker kritik, tror Ulf Kamne.

– Vi försöker hitta en balansgång och var tydliga i vår kritik men på ett nyanserat sätt, säger han.

Siv Persson på WWF ser däremot ingen fara i utvecklingen.

– Jag ser ingen risk att vi skulle hamna i knät på företagen. Vi ställer alltid tydliga krav på hur samarbetet ska se ut och om vår partner har ett beteende som vi inte kan acceptera så avbryter vi samarbetet. Däremot finns det många sakfrågor där vi ser likartat på saken men där det institutionella systemet släpar efter. Här kan vi gå hand i hand.