På torsdagen släppte FN:s miljöprogram Unep sin rapport Adaption Gap Report. I den konstateras att dagens klimatfinansiering är långt ifrån tillräcklig, samt att det krävs kraftfullare åtgärder för att skydda människor och anpassa samhällen mot klimatförändringens effekter.
FN-experterna: Så kan ditt företag bidra till effektiv klimatfinansiering
Klimat
Mer finansiering och kraftfullare åtgärder krävs för att skydda människor och samhällen mot klimatförändringens skenande effekter. Det konstaterar FN:s miljöprogram Unep i en ny rapport. För Miljö & Utveckling går rapportförfattarna Georgia Savvidou och Nella Canales igenom hur företag kan bidra i arbetet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Georgia Savvidou, forskare på Stockholm Environment Institute och Chalmers teknologiska högskola, är en av huvudförfattarna till rapporten. Hon beskriver rapportens slutsatser som alarmerande.
– Ett nyckelbudskap är att gapet mellan vad vi har och vad vi behöver blir allt större. Det är brådskande att avsätta mer finansiering och satsa på åtgärder för klimatanpassning. Gör vi inte det kommer kostnaderna att öka kraftigt, säger hon.
”Finansiering från näringslivet är en nödvändig del”
Rapporten publiceras inför FN:s klimattoppmöte COP28, som ett underlag till diskussionerna om klimatfinansiering och anpassningsåtgärder. I de samtalen hoppas Georgia Savvidou att näringslivets roll ska få en betydande plats.
– Finansiering från näringslivet är en nödvändig del för att överlappa gapet. Samtidigt kan vi konstatera att det idag är svårt för näringslivet att satsa på, och få ekonomisk bäring för satsningar på klimatanpassning. Om man exempelvis investerar i vindkraft, så kan man utgå från att det kommer generera energi och ge tillbaka i portföljen. Det är inte fallet med klimatanpassning. Därför hoppas vi på politiska beslut som gör det möjligt för företag att satsa på klimatanpassning, exempelvis genom garantier.
Lyfter behovet av tydlig vägledning
Nella Canales, som också forskar på Stockholm Environment Institute och är författare till rapporten, tillägger att företagen också behöver en tydlig riktning från lagstiftare.
– Näringslivet vet redan hur de ska göra vinst. Men när det kommer till hållbarhet och rättvisa behöver näringslivet, genom olika policyinstrument, en väldigt tydlig riktning. Inte bara i form av mål, som att vi ska nå nettonoll-utsläpp, utan också vägledning i hur vi ska nå målen, säger hon.
Så kan företag bidra
Men allt hänger inte på politiska beslut. Nella Canales säger att det finns flera sätt som företag kan bidra på redan nu.
– Det första steget är att förstå hur klimatförändringens effekter påverkar företaget, och analysera sina risker. I det arbetet är det viktigt att inte bara titta på verksamheten i landet där man sitter, utan över hela värdekedjan. Är man exempelvis beroende av soja från Brasilien, behöver man förstå hur produktionen påverkas av långa perioder av torka, säger hon.
Det andra steget hon lyfter är att inte bara förstå, utan även ta ansvar över sina risker.
– Vi kan inte ignorera vad som händer i andra delar av världen, utan måste ta vårt ansvar. Som företag behöver man titta på vilka produkter man köper, hur de påverkas av klimateffekterna, hur människor som producerar dem påverkas samt hur man kan säkerställa att omställningen mot ett mer hållbart samhälle sker på ett rättvist och säkert sätt, säger hon.
Rådet: Satsa på jämställd finansiering
När företag eller andra aktörer väl väljer att satsa på åtgärder för klimatanpassning, eller rikta resurser mot regioner i stort behov av stöd, ger Georgia Savvidou rådet att noggrant se över finansieringen. Detta för att säkerställa att den blir effektiv och snabbt gör nytta.
– I vår rapport har vi för första gången undersökt finansiering som är ”gender responsive”, vilket innebär finansiering som går till projekt som skapar jämställdhet. Utifrån tidigare erfarenhet vet vi att jämställd finansiering är mer effektiv när det kommer till att nå sina mål. Tyvärr ser vi att endast två procent av dagens finansiering riktas mot projekt som främjar jämställdhet. Att säkerställa en jämställd finansiering är en viktig nyckel för en effektiv och fungerande klimatfinansiering, avslutar hon.