Hasslers förslag: Nationell utsläppshandel och elektrifieringsmål

Klimatmålen

1. Regeringen bör senast 30 juni 2024 presentera ett samlat program som

säkrar att Sverige uppfyller kraven i EU:s nya klimatlagstiftning.

2. Inför ett nationellt utsläppshandelssystem för så stor del av ESR–

sektorn som är praktiskt möjligt.

3. Sverige bör inkludera en så stor andel av de svenska ESR-utsläppen som

är möjligt i EU:s nya utsläppshandelssystem EU ETS2. I princip all

användning av fossila drivmedel, dvs. även sjötrafik och arbetsmaskiner

i jord- och skogsbruk bör inkluderas.

4. Uppdra åt miljömålsberedningen att uppdatera de svenska klimatmålen

så att de baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk.

5. Uppdra åt miljömålsberedningen att omarbeta etappmålet för 2030 så

att det överensstämmer med kraven på Sverige inom

ansvarsfördelningen ESR utan att den övergripande ambitionsnivån

sänks. Målet bör formuleras som ett utsläppsmål för ESR–sektorn.

6. Uppdra åt miljömålsberedningen att skärpa transportsektormålet. Ett

skarpare mål bör ha elektrifiering av transportsektorn i fokus. Ett hårt

formulerat sektorsmål formulerat i termer av bokförda nationella

utsläpp behövs inte längre.

Flexibilitetsmekanismer

7. Använd ansvarsfördelningen ESR:s flexibilitetsmekanismer i den mån

det underlättar uppfyllandet av kraven på Sverige.

8. Starta förhandlingar med EU–länder med låga utsläppsminskningsbeting

om framtida köp av ESR kvotenheter.

9. Planera för att överföra utsläppsrätter från EU ETS1 till den svenska

ESR–sektorn.

Nya styrmedel för jord- och skogsbruk

10. Utred införandet av ett system som ger ekonomiska drivkrafter för att

minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket utan att sektorns

konkurrenskraft och lönsamhet minskar.

11. Snabbutred införandet av ett system som ger markägare ersättning för

den klimatnytta som skapas.

12. Kartlägg utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav i Sverige och

utveckla ett system som ger ekonomiska drivkrafter att minska dessa

utsläpp.

Andra styrmedel

13. Behåll malus delen i fordonsbeskattningen och överväg att öka och

förlänga den samt göra den mer progressiv.

14. Anpassa den svenska reduktionsplikten till EU:s förnybarhetsdirektiv

men använd inte tvångsmässig inblandning av biobränsle som ett sätt att

nå utsläppsminskningskraven inom ansvarsfördelningen ESR eller de

svenska klimatmålen.

15. Skapa goda förutsättningar för industriell produktion av biobränsle och

syntetiska e-bränslen.

16. Öka den offentliga finansieringen av bio-CCS i Sverige.

17. Förenkla och snabba upp beslutsprocessen för infrastruktur för

insamling och transport av koldioxid oavsett ursprung. Överväg statlig

delfinansiering av sådan infrastruktur.

Politikområde 2. Politik som underlättar strukturomvandlingen

En övergripande strategi

18. Utarbeta en övergripande plan för strukturomvandlingen till

klimatneutralitet.

19. Inför ett särskilt klimatkabinett lett av statsministern eller

finansministern där den klimatpolitiska strukturomvandlingen

samordnas.

20. Uppdra åt en särskild myndighet att identifiera trösklar och flaskhalsar i

omställningen.

21. Uppdra åt alla myndigheter att ta bidra till omställningen och ansvara för

att konstruktivt minska motsättningar mellan de intressen de är satta att

bevaka och det övergripande samhällsintresset.

22. Förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna i miljölagstiftningen.

Elsystemet

23. Skapa förutsättningar för en bred och långsiktig överenskommelse om

det svenska elsystemet genom att införa en parlamentarisk arbetsgrupp,

elektrifieringsgruppen, liknande pensionsgruppen.

24. Upprätta mål och färdplaner för elkraftstillgång och

överföringskapacitet.

25. Förändra systemet för hur framtida effektbehov fördelas. Systemet bör

vara transparent, enhetligt och tillse att effekt fördelas efter förutsättning

att nå privatekonomisk och samhällsekonomisk nytta inte efter köplats.

26. Överväg att införa utbyggnad, överföring och lagring av el som ett

överskuggande samhällsintresse som i myndighetsutövning normalt ska

ges en högre vikt än andra samhällsintressen.

Vindkraft

27. Stärk närliggande fastighetsägares rätt till kompensation eller inlösen när

vindkraft byggs.

28. Lägg förslag om kommunal vindkraftsskatt eller en ersättning via

statsbudgeten.

29. Effektivisera och rättssäkra processen för kommunala beslut om

vindkraft utan att ta bort möjligheten för kommunerna att påverka var

vindkraft ska byggas.

Transportsektorn

30. Utarbeta mål och färdplaner för utbyggnaden av laddinfrastruktur.

Särskilt fokus behövs på glesbygd och vägar som bara under vissa delar

av året, till exempel under skollov, trafikeras hårt.

31. Tillse att tillräcklig transportkapacitet byggs för att möjliggöra

omställningen och utvecklingen av Sveriges basindustri.

Skatter och stöd till hushåll

32. Sänk elskatten.

33. Inför en klimatbonus till alla hushåll. Denna skulle kunna kopplas till

intäkterna från klimatrelaterade skatter som koldioxidskatten men andra

finansieringsformer bör inte uteslutas.

34. Inför ett transportstöd till hushåll på landsbygden.

Kärnkraft

35. Skapa en bred och långsiktig överenskommelse om kärnkraftens

framtid. Överväg att skapa trovärdighet för en sådan genom att

delfinansiera eventuella nya investeringar.

Vattenfall

36. Ge möjlighet till Vattenfall att se till samhällsekonomiska konsekvenser

av sina beslut även om de inte är affärsmässiga. Sådana överväganden

bör alltid godkännas av ägaren, det vill säga staten.

Klimatpolitiska rådet

37. Uppdra åt Klimatpolitiska rådet att också analysera vilka åtgärder som

krävs för att Sverige ska klara övergången till klimatneutralitet utan

förlorad konkurrenskraft, försämrade transportmöjligheter och utan att

regionala och sociala spänningar byggs upp som en konsekvens av

omställningen.

Politikområde 3. Att påverka resten av världen

EU

38. Uppdra åt Miljömålsberedningen att formulera som ett överordnat mål i

den svenska klimatlagen att Sverige ska verka för ett politiskt,

ekonomiskt och socialt legitimt ramverk för en ambitiös klimatpolitik på

EU-nivå.

39. Verka för att nedtrappningen av utgivningen av nya utsläppsrätter i EU

ETS1 och 2 fortsätter i samma takt den som beslutats i Fit-for-55

paketet.

40. Verka för införandet av harmoniserade styrinstrument för att skapa

ekonomiska drivkrafter till minskade utsläpp i jordbrukssektorn och för

inlagring i skog och mark.

41. Öka kunskapen om hur nära sammankopplad svensk och europeisk

klimatpolitik är och måste vara.

42. Avstå från att införa nationella konsumtionsbaserade utsläppsmål men

verka för att EU:s konsumtionsbaserade utsläpp fortsätter minska.

43. Verka för att EU använder övergripande system som EU ETS1 och 2

som de huvudsakliga verktygen för att nå beslutade utsläppsmål.

44. Verka för skärpta begränsningar på EU-nivå för hur statsstöd får

användas i den gröna omställningen.

Utvecklingsbistånd

45. Öka det klimatrelaterade utvecklingsbiståndet.

46. Motverka idén om att ett lämpligt sätt att stödja utvecklingsländernas

omställning är att tillerkänna dem en större andel av den återstående

globala utsläppsbudgeten än vad som motsvarar deras andel av världens

befolkning.