Klimatarbetet kan försvagas i 196 kommuner

Energi- och klimatrådgivningen har funnits i nästan 40 år. I mindre kommuner är tjänsten ofta den enda som hanterar energi- och klimatfrågor riktat mot näringsliv och invånare. Rådgivningstjänsten bidrar till att minska energianvändning och klimatpåverkan, och kan även ge lokala företag nya kontaktnät och ny teknik. Att ha kommunala energi- och klimatrådgivare är en viktig del i arbetet för att nå nationella och internationella energi-, klimat- och miljömål.

En ny förordning för energi- och klimatrådgivningen (SFS 2016:385) träder i kraft 1 juli 2016. Till denna ska Energimyndigheten ta fram föreskrifter som bland annat reglerar nivåerna för ekonomiskt stöd och vad som krävs av kommunerna för att få ekonomiskt stöd för energi- och klimatrådgivning. Dessa föreskrifter ska gälla från 1 januari 2017 och är på remiss till den 4 juli.

Skev fördelning

Enligt den tidigare förordningen (SFS 1997:1322) var stödet för en rådgivningstjänst 280 000 kronor, vilket knappt täcker en halvtidstjänst och omkostnader. De större kommunerna fick ett tillägg då de har fler att nå ut till. Fördelningen enligt denna modell har av Energimyndigheten bedömts som skev då den gav lägre stöd per invånare till stora kommuner än till mindre.

I de nya föreskrifterna förändras medelsfördelningen så att det blir skevt åt andra hållet. Stödet baseras på antal hushåll i kommunen, vilket innebär att 196 av landets kommuner enligt föreslagen fördelning kommer att få under 250 000 kr i stöd. I Östergötland är det endast Norrköping, Linköping och Motala som inte får minskat anslag från 2017. För att kunna söka stödet krävs att kommunen ensam eller tillsammans med andra har en rådgivare på minst halvtid.

Små kommuner som Kinda och Ödeshög (9500 respektive 5000 invånare) ska enligt förslaget få 50 000–100 000 kronor. De, och runt 70 andra av landets minsta kommuner, får då skjuta till mellan 180 000 och 230 000 kronor för att kunna behålla en halvtids energi- och klimatrådgivartjänst. Beslut om stödnivåerna ska ges i slutet av 2016. Då har kommunernas budget för 2017 redan satts. Ett alternativ är att söka samarbete med andra kommuner. Att hinna etablera hållbara samarbeten innan ansökan ska skickas in i höst blir svårt.

Små kommuner drabbas

Resultatet av de nya föreskrifterna riskerar att bli att mindre kommuner lägger ner sin rådgivningstjänst. På grund av den osäkra situationen kommer många rådgivare under hösten söka nya jobb, vilket innebär en stor förlust av kompetens.

Förslaget till föreskrifter bör justeras så att små kommuner kan bedriva kommunal energi- och klimatrådgivning på minst en halvtidstjänst utan att behöva skjuta till, för en liten kommun, stora summor pengar. I annat fall riskerar företag och invånare i Sveriges mindre kommuner att få sämre möjligheter att stärka sin verksamhet och förbättra sin vardag, och möjligheterna att nå nationella och internationella energi-, klimat- och miljömål riskerar att försämras.

Energi- och klimatrådgivare:

Joakim Svensson, Åtvidabergs kommun och Kinda kommun, Ann-Christin Nilsson Cedermo, Ödeshögs kommun och Vadstena kommun, Linda Olsson, Finspångs kommun, Per Sjöström, Linköpings kommun, Peter Nordström, Ydre kommun, Carina Ståhlberg, Motala kommun