Inga produkter i varukorgen.
”Klimatkompensation är ingen gåva”
Debatt För att modernisera skattelagen har regeringen lagt ett förslag om avdragsrätt för frivilliga köp av EUs utsläppsrätter. Tyvärr innebär det godtycke och rättsosäkerhet eftersom det exkluderar andra typer av klimatkompensation, skriver Claire Wigg, vd för klimatstrategier på Zeromission.
Förslaget innebär att avdragsrätt endast medges för frivillig köp av EU:s utsläppsrätter. Andra klimatkompensationssystem, som exempelvis trädplantering, ges inte avdragsrätt. Populariteten hos dessa senare system, så kallad frivillig projektbaserad kompensation, beror på två saker: EU:s utsläppsrätter ger tveksam och svårförståelig klimateffekt medan andra frivilliga system ger sociala och miljömässiga plusvärden i utvecklingsländer och stödjer på så vis flera av de globala utvecklingsmålen. Allra mest populär verkar kompensation som lagrar koldioxid i träd vara.
Liten del ger avdrag
Regeringen vill vidare att endast företagens direkta utsläpp ska ges avdragsrätt. Vanligtvis svarar de utsläpp som företaget självt genererar, såvida det inte ingår i det obligatoriska handelssystemet, för en bråkdel av utsläppen. Merparten kommer från inköpt energi, transporter, flygresor och andra indirekta källor och dessa utesluts alltså.
I förslaget diskuterar regeringen varför annan klimatkompensation inte ges avdragsrätt. Man kommer fram till att den ska definieras som gåva. Detta är en besynnerlig slutsats eftersom inget gåvomotiv föreligger. Man menar också att det inte finns någon motprestation för annan kompensation än EU:s system. Det betyder att den ena formen av kompensation görs av affärsmässiga skäl, den andra av benefika. Regeringen lutar sig starkt mot en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen som dömde att inte godta ett företags avdrag för klimatkompensation med hänvisning till att det var gåva eller sponsring. Regeringen håller med om att sponsring kan ha varumärkeseffekt men säger i samma andetag att det inte räcker för att utgiften inte ska ses som gåva. Man säger alltså att kompensation samtidigt görs av affärsskäl och av gåvoskäl!
Kritiska remissvar
I de remissvar som inkommit från myndigheter, klimatexperter och företag som berörs kritiseras förslaget och genomgående kritiseras gåvodefinitionen. Man anser att all klimatkompensation ska ges avdragsrätt och ingen begränsning göras till direkta utsläpp. Beträffande att göra en åtskillnad mellan kompensationsformerna är uppfattningen klar bland de som kommenterat den: Projektbaserad klimatkompensation görs av marknadsmässiga skäl och man hänvisar till att många företag ökat försäljning, vinst och varumärkesvärde. Men regeringen lyssnar inte till remissvaren. Inte ens när det påpekas att detta förslag till skattelag inte harmoniserar med övriga EU-länder, något som ju annars regeringen anser viktigt.
Stimulerar inte näringslivet
Genom att inskränka på avdragsrätten till EU:s system och till direkta utsläpp kommer förslaget inte att få någon större omfattning och inte medföra någon stimulans till näringslivets klimatarbete. Däremot kommer det att vara gynnsamt för statsbudgeten, eftersom summan av skatteavdrag kommer att bli liten. Eftersom det är svårt att förstå vilka motiv som ligger bakom förslaget kanske budgetskäl ligger närmast sanningen?
En kanske oförutsedd effekt av denna nya skattelag är att förutsättningarna för sponsring kommer att riskera att ändras även inom andra områden. Högsta Förvaltningsdomstolens dom blir ett prejudikat som innebär att det inte kommer att räcka att sponsring görs av affärsmässiga skäl och att man kan visa att man får en motprestation, den kan ändå ges avdragsförbud. Tyvärr innebär det godtycke och rättsosäkerhet.
