Visselblåsarlagen snart på riksdagens bord
Social hållbarhet Den kommande lagstiftningen för skydd av visselblåsare är nu på väg till riksdagen. Arbetsmarknadsministern berättade vid en presskonferens att den nya lagen ska skydda fler och ställer nya krav på arbetsgivare med fler än 50 anställda.
Den nya visselblåsarlagen har mötts av kritik under beredningen, bland annat för att vara komplicerad och svår att förstå. Men nu är den på väg till riksdagen, och regeringen hoppas att den nya lagen ska börja gälla redan 17 december i år.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Alla arbetstagare ska ha rätt att larma om missförhållanden, det är centralt för ett demokratiskt samhälle. Man ska som anställd inte behöva vara rädd för att bli lagd i frysboxen för att man slår larm om fel på sin arbetsplats, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade lagförslaget.
Visselblåsarlagen baseras på EU-direktiv
Sverige har sedan tidigare meddelarskyddet, som ger ett grundlagsstadgat skydd till anställda i offentlig sektor och vissa privata bolag, samt en visselblåsarlag. Den lag som nu införs är mer omfattande och baserad på ett EU-direktiv.
– Det här stärker skyddet för visselblåsare på hela arbetsmarknaden. Man får rätt att slå larm när det finns ett allmänintresse och det kan bli skadestånd för arbetsgivaren om man utsätts för repressalier eller hindrande åtgärder, sade Eva Nordmark.
Företag måste vidta åtgärder
Enligt lagförslaget blir det obligatoriskt att ordna kanaler och rutiner för att ta hand om visselblåsares larm på företag med fler än 50 anställda. Staten ska också skapa kanaler för extern visselblåsning. Dessa ska byggas upp på flera olika statliga myndigheter. Visselblåsaren ska kunna vara anonym.
– Dagens reglering är en ren skyddsreglering. Det här lagförslaget innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter och missförhållanden ska tas omhand. Arbetsgivaren måste se till att det finns någonstans dit jag kan vända mig, och blir skyldiga att följa upp och återkoppla, sade Eva Nordmark.
”Ett steg i rätt riktning”
Hayaat Ibrahim är tf generalsekreterare vid Institutet mot mutor, IMM, och jurist och ekonom. Hon konstaterar att det är för tidigt att säga något om lagens potentiella effekter.
– Det är alldeles för tidigt att kunna uttala sig om vilken effekt den får. Det som är ett steg i rätt riktning är att det också är kopplat till skadestånd ifall det är så att en person som slagit larm drabbas av repressalier. Att det finns tydliga konsekvenser som förhoppningsvis avskräcker och gör att fler känner sig bekväma med att träda fram, säger hon.
Gynnar samhället
Hon pekar också på att lagförslaget omfattar fler kategorier av personer än tidigare, och att det ställs krav på rutiner för att hantera visselblåsares larm.
– Ofta finns det ett maktförhållande att ha i åtanke, till exempel om du som arbetstagare ska rapportera. Det är viktigt att du känner dig trygg och inte drabbas av repressalier, till exempel att den löneökning du hade rätt till uteblir. Det är oerhört viktigt att de som verkar inifrån en organisation och har insyn kan larma och på så sätt bidra till en förbättring. Oavsett om det handlar om korruption, penningtvätt eller miljöbrott så gynnar det samhället.
