Inga produkter i varukorgen.
SBTi lanserar ny nettonollstandard – fokus på genomförande
Rapportering SBTi lanserar i dag en ny version av sin globala nettonollstandard för företag. Den ska göra klimatarbetet mer praktiskt och ge större flexibilitet, särskilt för Scope 3-utsläpp. WWF:s Johan Widheden hoppas att förändringarna får fler företag att fortsätta omställningen i stället för att ge upp när värdekedjans utsläpp är svåra att påverka.
Science Based Targets initiative (SBTi) presenterar nu en ny version av sin globala nettonollstandard för företag. Den uppdaterade standarden, Corporate Net-Zero Standard 2.0, innebär flera betydande förändringar jämfört med dagens ramverk.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Den kanske största förändringen i version 2.0 är att fokus flyttas från själva målformuleringen till genomförandet. SBTi beskriver den nya standarden som ett ”handlingsramverk” där företag ska visa hur klimatmålen integreras i investeringar, inköp, affärsstrategi och leverantörsled.
Flexiblare och mer verksamhetsnära
Johan Widheden, klimatexpert på WWF, som är en av organisationerna bakom standarden, menar att den blir mer flexibel och verksamhetsnära.
– Framför allt i värdekedjan kan företag sätta mål på många olika sätt som passar verksamheten bättre. Man behöver inte alltid räkna på koldioxidutsläpp, utan kan använda de data man har och sätta mål utifrån dem.
Standarden inför också en så kallad ”best efforts”-modell. Företag ska använda alla tillgängliga verktyg för att minska utsläppen, men SBTi medger att hinder som teknikbrist, leverantörsberoenden och bristande infrastruktur kan ligga utanför företagens kontroll. Om målen inte nås fullt ut ska företagen redovisa varför och vilka åtgärder som vidtas.
En annan viktig nyhet är en mer flexibel syn på scope 3-utsläpp, det vill säga utsläpp i värdekedjan. Företag får fler alternativ för hur mål kan utformas och följa olika typer av utsläppsbanor beroende på sektor och affärsmodell.
Nya möjligheter att använda certifikat
SBTi ger nu också nya möjligheter till att använda certifikat. De kan användas när företag saknar möjlighet att styra den fysiska leveransen eller få fram leverantörsspecifika utsläppsdata. Företaget kan då finansiera en lågkoldioxidlösning i samma marknad eller system och tillgodoräkna sig dess klimatmässiga egenskap, även om den fysiska varan inte kan spåras direkt. Lösningarna får dock inte ersätta egna utsläppsminskningar och måste uppfylla krav på bland annat additionalitet och systemnytta.
Johan Widheden understryker att trots en större grad av flexibilitet baseras standarden på klimatvetenskap och ”är den högsta standarden för företags klimatmål.”.
Utöver detta introduceras också ett frivilligt program för företag som vill ta ansvar för sina kvarvarande utsläpp genom klimatfinansiering eller investeringar i utsläppsminskningar utanför den egna verksamheten.
– Man kan inte använda de här investeringarna för att uppfylla sina mål. Man kan alltså inte köpa sig fri, utan måste först arbeta med utsläppen i den egna verksamheten och värdekedjan.
Vanligt i Sverige
Över 11 000 företag har satt klimatmål enligt SBTi. I Sverige är det just nu 570, vilket gör Sverige till ett land med många anslutna företag per capita.
Johan Widheden hoppas att den nya standarden ska göra att företag som haft svårt att nå sina scope 3-mål inte lämnar SBTi, utan ser nya möjligheter att fortsätta omställningen.
Han hoppas också att standarden ska bidra till fler investeringar i klimat- och naturbaserade lösningar.
– Det behövs en väldig massa investeringar i lösningar och i naturlösningar. Och här får man ett verktyg för det, som ger trovärdighet och synlighet för sina intressenter.
Lista
Här är SBTi-ändringarna
Större fokus på genomförande. Standarden ska inte bara styra vilka mål företag sätter, utan också hur målen omsätts i investeringar, inköp, styrning, leverantörsarbete och omställningsplaner.
Fler sätt att sätta mål. Företag kan välja mellan olika målmodeller beroende på utsläppskälla, sektor och verksamhet. För Scope 1 finns exempelvis mål för absoluta utsläpp, utsläppsintensitet eller omställning av tillgångar och anläggningar.
Mer flexibla Scope 3-mål. Företag kan välja övergripande utsläppsmål, mål för hur stor andel leverantörer eller kunder som ska ha vetenskapsbaserade mål, eller mål för särskilda aktiviteter och produktkategorier. Begränsade och motiverade undantag blir också möjliga.
Standarden bygger på en ”best efforts”-modell. Företagen ska använda alla tillgängliga verktyg för att nå målen, men också redovisa hinder, beroenden och åtgärder när utvecklingen inte går som planerat. Missade mål leder till krav på fortsatt uppföljning och skärpta minskningar i nästa målperiod.
Krav på omställningsplan. Alla företag ska ha en plan som beskriver de viktigaste åtgärderna, beroendena och vägen mot nettonoll. För större företag ska planen också offentliggöras.
Ny indelning av företag. Stora företag placeras i kategori A. Små företag samt vissa medelstora företag i låginkomstländer placeras i kategori B och får lättare krav inom bland annat Scope 3, rapportering och granskning.
Ny hierarki för klimatåtgärder. Företag ska först prioritera direkta utsläppsminskningar i den egna verksamheten och värdekedjan. Därefter kan åtgärder i gemensamma system och på sektorsnivå användas när de direkta möjligheterna är begränsade.
Tydligare roll för marknadsinstrument. Energi- och råvarucertifikat, mass balance och book-and-claim kan användas under vissa förutsättningar. Instrumenten måste uppfylla integritetskrav, bland annat på additionalitet och påverkan på systemnivå.
Tydligare åtskillnad mellan egna minskningar och systembidrag. Åtgärder som faktiskt minskar företagets redovisade utsläpp kan räknas in i måluppfyllelsen. Insatser som bidrar till en bredare sektorsomställning ska i stället beskrivas som systembidrag.
Årlig rapportering och återkommande bedömning. Företagen ska löpande redovisa framsteg, hinder och åtgärder samt sätta nya mål inför nästa målperiod.
Frivilligt ansvar för pågående utsläpp. Företag kan få särskilt erkännande om de finansierar klimat- och naturåtgärder för utsläpp som ännu inte har minskats. Detta får inte ersätta arbetet med de egna utsläppsmålen.
Nettonollmål blir frivilliga. Närtidsmål är fortsatt centrala och obligatoriska enligt standardens kategorisering, men ett samlat nettonollmål är valfritt.
Version 1 finns kvar under en övergångsperiod. Företag kan fortsätta sätta mål enligt den tidigare standarden till slutet av 2027. Företag med mål för 2030 uppmanas att börja förbereda nästa målperiod enligt version 2.0 från 2028.
Fakta
Det här är SBTi
- SBTi är ett gemensamt initiativ mellan CDP1, FN:s Global Compact, WRI2 och världsnaturfonden (WWF).
- Samarbetet erbjuder en metodik som specificerar i hur hög grad och hur snabbt företag måste minska sina utsläpp av växthusgaser för att kunna nå målen i Parisavtalet.
