Våga ha åsikter

Att som forskare aktivt jobba med att sprida sin forskning har många fördelar. Förutom att fler får kännedom om forskningen skapas kontakter som sedan kan vara värdefulla i det forsatta arbetet. Det vet Stellan Marklund, professor i kemi vid Umeå universitet som själv inte är rädd för att sticka ut hakan i debatten.

Våga ha åsikter

När Stellan Marklund nyligen fick ta emot ÅForsks pris på 100 000 kronor var hans förmåga att sprida kunskap om sin forskning den främsta anledningen till att han fick priset. Allt sedan han i början på 1970-talet började forska om dioxiner har kontakt med media varit en medveten strategi för att nå ut med forskningen inom hans forskargrupp.

– Professor Rappe, som ledde arbetet här, uttalade sig ofta i media och var med och skapade debatt kring dioxiner, berättar Stellan Marklund. Han var bland annat med i tv där han debatterade miljöfrågor och det var också vid den här tiden som intresset för miljöfrågorna växte fram.

Tacksamt för media

Debatten om dioxiner tog verklig fart när Stellan Marklund och hans kollegor upptäckte att dioxiner bildas vid avfallsförbränning. Dioxiner är bland de giftigaste av alla kemiska ämnen som framställs. De är både hormonstörande och cancerframkallande. Genom ett nära samarbete med industrin har forskningsresultaten kring hur de bildas fått en snabb praktisk tillämpning, vilket lett till att utsläppen av dioxiner kunnat hejdas i tid.

Stellan Marklund konstaterar att den forskning som han bedriver är ett tacksamt ämne för media. Den är relativt lätt att begripliggöra och skapa debatt kring. Dessutom finns det en stor praktisk tillämpning.

Att forskare ofta har svårt att nå ut med sin forskning tror han beror på att det finns en gammal tradition där man tidigare inte ansåg det nödvändigt att vända sig till allmänheten med sin forskning. Publicerade artiklar gjorde man i finare vetenskapliga tidskrifter, inte i populärvetenskapliga sammanhang.

Våga ta ställning

Även om detta har förändrats så är universitetsvärlden fortfarande ovan att hantera media. Många forskare är rädda för att ta ställning och ha åsikter.

– I ett typiskt forskarsvar svävar man mellan å ena sidan, och å andra sidan, vilket gör att det man säger blir otydligt och svårt att förstå, förklarar han. Man måste vara tydlig och våga sticka ut hakan.

Själv tycker han att det är roligt och mycket givande att debattera. Han ställer också gärna upp på intervjuer och förklarar att det är en av hans uppgifter som forskare att förklara vad han håller på med. Samtidigt konstaterar han att balansen mellan att ha en tydlig ståndpunkt och att skapa trovärdighet i sina påståenden, både i och utanför forskarsamhället, är mycket svår. Stellan Marklund tror att mycket av rädslan ligger i att det finns en förväntan på att forskaren sitter inne med alla svar. Dessutom är man rädd för att trampa utanför sitt ämnesområde.

Gör forskningen känd

Men genom att vara öppen med sin forskning och redo att debattera öppnas nya kontaktvägar. Stellan Marklund har under sin forskarbana även haft god kontakt med industrin och branschorganisationer både nationellt och internationellt. Några av de aktörer han har samverkat med är Hydro Polymer, Rehållningsverksföreningen, Volvo och Vattenfall. Internationellt har han varit inblandad i allt från framtagandet av gränsvärden och utsläppskrav till standardisering av provtagningsmetoder.

Eftersom han och hans kollegor varit aktiva i media och spridit kunskap om sin forskning är det inte ovanligt att företag själva söker upp dem för att få hjälp med att exempelvis utforma en anläggning på bästa sätt.

– Då, 1973 när jag började forska om dioxiner, stod avfallsförbränning för de i särklass största utsläppen av dioxiner. Idag är de en av de mindre utsläppskällorna.

Kontakter gynnar alla

Stellan Marklund upplever att han och hans forskargrupp har haft ett bra samarbete med industrin. Genom kortare examensarbeten och längre doktorandstudier har man kunnat knyta kontakter med industrin och öppnat kommunikationen. Täta kontakter underlättar både för företagen som får ta del av ny forskning och för forskare som får se sin forskning omsättas i praktiken.

– Det är ju det som är roligast, att se att man kan göra praktisk nytta och att ens forskning inte är helt bortkastad, säger Stellan Marklund. Vi inser också att vi har nytta av varandra. Jag hade inte alls kommit så här långt i min forskning om jag inte hade kunnat tillämpa den ute i företagen.

Fri från intressen

Även om den tillämpade forskningen har en viktig praktisk betydelse poängterar Stellan Marklund behovet av en oberoende forskning som står fri från kommersiella intressen. Idag är universiteten i större utsträckning än tidigare beroende av stöd utifrån för att kunna bedriva forskning och Stellan Marklund vill sätta upp ett varnade finger för att grundforskningen hamnar i skymundan.

– Det är jätteviktigt att få möjlighet till fri forskning där man inte på samma sätt är beroende av resultat, att inte företag ska styra inriktningen på forskningen. Det är ofta där, i grundforskningen som de stora upptäckterna görs och då handlar det ofta om misslyckade försök eller sidospår som ger resultat man inte väntat sig. Den typen av forskning måste vi ha kvar, betonar Stellan Marklund, men konstaterar samtidigt att det är svårare att få pengar till grundforskningen.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.