Utredaren förklarar: Därför behöver vi en ny tillståndsmyndighet

Juridik Utredaren Camilla Adolfsson förklarar de nya förslagen i miljötillståndsutredningen, motiven bakom dem och varför en effektivare process inte behöver innebära ett försvagat miljöskydd.

Utredaren förklarar: Därför behöver vi en ny tillståndsmyndighet
Utredaren Camilla Adolfsson lämnar över Miljötillståndsutredningen till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Foto: Skärmavbild.

En helt ny myndighet för tillståndsprövning, en enhetlig reglering i miljöbalken och ett snabbspår för vissa miljötillstånd – det är några av förslagen i den över 2 000 sidor långa miljötillståndsutredningen som nu har överlämnats till regeringen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Dagens regelverk är spretigt, komplext och otydligt, vilket skapar en oförutsägbarhet i processerna. Det svenska genomförandet av aktuell internationell rätt innebär också både en över- och en underimplementering av de krav som finns, säger utredaren Camilla Adolfsson.

För att hantera dagens utmaningar har utredningen presenterat fyra övergripande förslag. Det första förslaget handlar om en ny, samlad reglering för miljöprövning. Miljöprövningen får ett eget kapitel i miljöbalken, och regleringen på förordningsnivå samlas i miljöprövningsförordningen, inklusive krav på tillstånd och granskning. Detta omfattar både miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter.

– Vår utgångspunkt är att samla det nu splittrade regelverket, vilket kommer att underlätta tillämpningen, säger Camilla Adolfsson.

Det andra förslaget innebär en ny, samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprocess som uppfyller EU-rättens krav. Dessutom ska endast ett offentligt samråd med allmänheten krävas, i stället för flera som ofta behövs i dag. Motiveringen är att förslaget kommer att leda till en mer rättssäker och även i övrig mer effektiv process.

Även två tillståndsspår införs med tydliga tidsfrister:

  1. Snabbspår: Högst tre månaders handläggningstid för verksamheter utan betydande miljöpåverkan.
  2. Miljötillståndsspår: För verksamheter som alltid kräver miljöbedömning eller där åtgärden bedöms ha betydande miljöpåverkan. Dessa prövningar ska vara klara inom 6–10 månader.

– För verksamheter och åtgärder som ska granskas enligt EU-rätten införs ett lite kortare spår, medan verksamheter som kan antas medföra betydande miljöpåverkan genomgår en mer omfattande, specifik miljöbedömning. I samband med detta ersätts också avgränsningssamrådet med ett avgränsningsyttrande. Dessutom införs tydliga tidsfrister för de olika delmomenten i processen. Prövningsmyndigheten ska bland annat lämna sitt avgränsningsyttrande inom 45 dagar, säger Camilla Adolfsson.

Det tredje förslaget innebär att en ny statlig myndighet, med arbetsnamnet Miljöprövningsmyndigheten, inrättas för att hantera samtliga miljöprövningar. Detta ska ersätta dagens system där prövningarna sköts av 330 olika myndigheter, inklusive domstolar, länsstyrelser och kommuner.

– Förslaget innebär även att mark- och miljödomstolarnas roll vid miljöprövning renodlas till enbart överprövning. De nuvarande 12 miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna slopas, medan länsstyrelserna fortsatt ska ha sin roll som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, säger hon.

Det fjärde och sista huvudförslaget är att införa en ny tillstånds- och granskningsplikt som kommer att leda till att antalet tillståndspliktiga verksamheter minskar med 60 procent.

– Vi anser att dessa förslag uppfyller kraven på effektivitet och skapar den mest effektiva processen som är möjlig inom EU-rättens ramar. Samtidigt är vi medvetna om att revidering av regelverk kräver omfattande resurser, vilket kan innebära att effekterna av reformerna kommer med viss tidsfördröjning, säger Camilla Adolfsson.

Förslagen har fått stort stöd från industrin, men har också kritiserats för att kunna innebära en genväg för företag att kringgå miljökrav och en risk att miljöfarliga projekt inte upptäcks, särskilt eftersom domstolarnas roll föreslås försvagas. Camilla Adolfsson betonar dock att detta inte är fallet.

– Vi anser inte att en effektivisering av processen innebär ett försämrat miljöskydd. Fokus ligger på att identifiera om en verksamhet medför betydande miljöpåverkan eller inte. Om så är fallet ska den genomgå det mer omfattande prövningsspåret med en specifik miljöbedömning. Om ingen betydande miljöpåverkan konstateras, finns det ingen anledning att omfattas av den längre processen. Att tvinga in verksamheter utan betydande miljöpåverkan i ett längre prövningsförfarande förbättrar inte miljön, och vi ser därför inte den risken, avslutar hon.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.