Biodrivmedel på uppgång – fyra gånger mer 2025

Nyligen sammanställde tidningen en lista på befintliga och planerade anläggningar i Norden. Den visar att till år 2025 kan branschen komma att leverera fyra gånger mer än idag, motsvarande mer än hälften av allt drivmedel som idag är fossilt.

Skogsindustrin viktig

Råvaran är ofta restprodukter från andra verksamheter, många som har med träd att göra. Skogsindustrin är en viktig del av biobränslebranschen.

– Ett tjugotal massabruk får till exempel metanol som restprodukt, sammanlagt kan de leverera omkring 80 000 kubikmeter, berättar Bioenergis chefredaktör Anders Haaker.

Skogsföretagen tillhör också dem som satsar stort. SCA har som mål att få fram 260 000 kubikmeter metanol per år, berättar Anders Haaker. Det motsvarar vad som används av inrikesflyget.

Neste störst

Idag används mer biodrivmedel i Sverige än vad som produceras i landet, drygt 20 terawattimmar energi, vilket motsvarar 2 miljoner kubikmeter bränsle. Det finska företaget Neste är den största leverantören på den svenska marknaden.

Men även om utvecklingen ser positiv ut, så är det svajigt på marknaden.

De som kan tillverka drivmedel av bioråvara är osäkra på hur efterfrågan kommer att se ut framöver. Och de som planerar att driva sina fordon med något bränsle, är osäkra på om det kommer att finnas tillräckligt mycket biodrivmedel. Anders Haaker menar att det gör att politiska styrmedel blir viktiga. Men de ändras ofta och är ibland otydliga.

– Det har inte funnit tydliga mål för reduktionsplikten efter år 2020. Det finns ännu inget beslut om det förslag som finns, berättar han.

Krav på inblandning i bensin och diesel

Införandet av reduktionsplikten är också ett tydligt exempel på hur politiska beslut kan ställa till det för utvecklingen. Enligt statistik från branschföreningen SPBI, Svenska petroleum- och biodrivmedelsinstitutet, har kurvan för biodrivmedel gått snabbt uppåt. Men år 2018 vänder den plötsligt neråt.

– Då infördes reduktionsplikten och krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. Efter det fanns inget intresse för att använda mer än vad som var tvunget.

För tio år sedan hade biobränsle vuxit till att bli den största enskilda energikällan.

Dessförinnan kördes vissa tunga transporter på biobränslet HVO100, hundra procent hydrerade vegetabiliska oljor. Men när reduktionsplikten infördes blev biodieseln dyrare och många slutade de med det. Det finns inget styrmedel som kan få leverantörerna att blanda in mer biobränsle än vad lagen kräver. Därmed dippade kurvan för biodrivmedel neråt.

Brist på råvara

En annan bromskloss för utvecklingen är oron för brist på råvara när efterfrågan ökar kraftigt. Anders Haaker jämför med diskussionen om tillgången till fasta biobränslen som används för att framställa värme och el.

– Sedan 80-talet har det sagts att det som finns inte kommer att räcka. Men för tio år sedan hade biobränsle vuxit till att bli den största enskilda energikällan i Sverige och tillförseln var 143 terawattimmar el, värme och drivmedel år 2017, berättar han.

Omogen försäljning

Han menar att i dagsläget är råvaruförsörjningen för biodrivmedel omogen. Till det kommer alla restriktionerna för biodrivmedel, som bland annat gäller för palmolja. Men det ska inte behöva vara ett avgörande hinder. Det finns annat att ta av.

– Restprodukter från skogsbruk är en viktig källa. Det finns också mycket obrukad jordbruksmark till exempel, konstaterar Anders Haaker.

Ibland framförs att det bästa ur klimatsynpunkt vore att låta träden stå och därmed lagra koldioxid. Men det tror inte Anders Haaker på. Orörd skog släpper också ut koldioxid, eftersom träden dör till slut. Dessutom växer skogen sämre om den inte vårdas och tar därmed upp mindre koldioxid.

– Det gäller att göra analysen ordentligt, och ser hur koldioxidbalansen ser ut, säger han.