De utvecklar alternativ till Nobelprisad batteriteknik

Forskning Ett svensk-slovenskt forskarlag har utvecklat batteriteknik som kan bli ett alternativ till den som tilldelats Nobels kemipris. Utgångspunkten är att den ska vara mer hållbar.

De utvecklar alternativ till Nobelprisad batteriteknik
Niklas Lindahl / Aluminiumbatteriet på forskningslabbet i Göteborg. Foto: Mia Halleröd Palmgren / Niklas Lindahl.

Strax innan Nobelkommittén i kemi annonserat att årets kemipris går till dem som utvecklat teknik för litiumjonbatterier, meddelade ett forskarlag med bas i Göteborg att de hittat ett alternativ.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Ett problem med litiumjonbatterier är materialåtgången. Vi kan använda mer miljömässigt hållbara material, säger Niklas Lindahl som arbetat med det nya batteriet.

Forskarna föreslår att litium i anoden ersätts med aluminium. Det är ett grundämne som finns spritt över jorden och går att utvinna med redan kända metoder med mindre miljöproblem än det som de Nobelprisbelönade batterierna för med sig. Dessutom kan det hantera fler elektroner, vilket borde göra det möjligt att framställa mer effektiva anoder, alltså minuspoler.

Mer el

Just det här batteriet kan dessutom ge mer energi per viktenhet än andra aluminiumbatterier. Istället för kobolt, som ofta utvinns på ett icke hållbart sätt, tillverkas katoden av ett organiskt material. Materialet heter antrakinon och används enligt en metod som utvecklats av forskare vid National Institute of Chemistry i Slovenien.

Bytet av katodmaterial gör i sin tur att laddningsbäraren, som lagrar energin katoden, också kan bytas ut. Istället för grafit som brukar användas i aluminiumbatterier används ett annat material, som består av aluminium och klor.

Han hoppas att aluminiumbatterierna kan bli lika energitäta som litiumjonbatterierna, alltså lagra lika mycket laddning per viktenhet.

Minst tio år kvar

Mycket utveckling kvarstår innan några färdiga svar om tekniken kan presenteras. Den forskning som kommer att belönas vid en högtidlig ceremoni i december, utfördes för mer än 30 år sedan. Niklas Lindahl tror dock att det kan gå fortare med den teknik som han och hans medarbetare nu forskar på.

– Vår förhoppning är att det kan gå snabbare. Men det kommer att ta åtminstone tio år, säger han.

Det som talar för att det kan gå fortare, är att aluminium redan framställs i stor mängd. Alternativtekniken är dessutom inte så annorlunda jämfört med den som nu är etablerad. Kanske skulle alternativbatterierna till och med kunna tillverkas i Northvolts planerade fabrik med vissa anpassningar.

– Det är min förhoppning att det vi gör ska kunna hjälpa till med klimatomställningen. Batteriet kan vara ett komplement till litiumjonbatterier i och med att de kan innebära lägre produktionskostnad och mindre påfrestning på miljön.

Lagra sol och vind

Han tänker att om nu batterierna inte kan bli lika energitäta som de som används nu, blir de ändå förmodligen billigare och kan därmed erbjuda en lägre kostnad för lagring av el från sol och vind.

Batteriforskningen leds av professor Patrik Johansson. I ett pressmeddelande från Chalmers, säger han att tekniken i grunden är bättre än den som ska belönas med Nobelpriset:

– Även om det återstår arbete med både elektrolyten och en bättre mekanism för uppladdning, är aluminium i grunden en betydligt bättre laddningsbärare än litium.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.