Nordliga torvmarker kan börja släppa ut koldioxid redan vid mitten av 2000-talet, enligt en ny från Lunds universitet. Torvmarker har hittills främst setts som kolsänkor eftersom de lagrar stora mängder koldioxid från atmosfären. Studien visar att de fortsatt kan fungera så vid låg global uppvärmning.
Torvmarker kan bli framtida källa till utsläpp
Dagens M&U Nordliga torvmarker riskerar att förlora sin funktion som kolsänkor och i stället börja släppa ut koldioxid vid mitten av seklet, enligt ny forskning från Lunds universitet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Vid en temperaturökning på 1,5 till 2,5 grader jämfört med förindustriell nivå kan utvecklingen däremot vända. Då riskerar torvmarkerna att förlora sin roll som kolsänkor och i stället bidra till ökade koldioxidutsläpp.
Studien visar också att metanutsläppen från torvmarker kan öka kraftigt när permafrost tinar. Det skapar blöta och syrefattiga miljöer som gynnar metanbildning. Enligt forskarna är torvmarkernas framtida roll i klimatförändringarna både komplex och politiskt viktig. Eftersom torvmarker framför allt har setts som långsiktiga kolsänkor tas de inte alltid med i dagens beräkningar av världens koldioxidbudgetar.


