Teknik för bildrörsåtervinning används inte

En stor mängd miljöfarliga bildrör återvinns inte trots att det finns en kommersiellt etablerad teknik. Stena Technoworld arbetat fram en metod som bygger på att bildrören helt och hållet återvinns genom att de två olika glaskvaliteterna separeras.

Varje år tar återvinningsbranschen hand om mellan 25 000 och 30 000 ton elektronikskrot. Närmare 7 000 ton av dessa är glas från bildrör. En stor del av alla bildrör hamnar på soptippen eftersom föreskrifterna från Naturvårdsverket inte kräver att bildrören återvinns. Det finns alltså inga krav på att de ska återvinnas.

– Men EU arbetar för närvarande med ett nytt direktiv som kommer att ställa krav på återvinning av glaset i elektronikskrotet, och hur mycket glas som ska återvinnas, säger Sverker Sjölin, miljöchef på Stena Technoworld.

Två arbetsstationer

Företaget Mirec är ett exempel som på sitt håll skapat en egen teknik som de är i färd med att ta ibruk. Stena Technoworld har sedan 1996 arbetat med en teknik som bygger på att bildrörens två olika glaskvaliteter separeras och återvinns.

– Frontglaset går på export till Tyskland och konglaset som innehåller bly blir nya bildrör, berättar Sverker Sjölin.

Stena Technoworlds arbetet med saneringen görs vid två olika arbetsstationer. Vid den första stationen tas elektronkanon och implosionsskyddet bort med en vinkelslip försedd med kapskiva. När implosionsskyddet har kapats av kan det dras loss från bildröret för hand eller med en motordriven avvridare. Vid den andra stationen fixeras först bildröret. Därefter ristas ett spår och med hjälp av en värmetråd som läggs runt bildröret separeras skärmglaset från konglaset. Ström läggs på under en tid på genom tråden vilket gör att glaset värms upp där tråden ligger. När det sedan avkyls uppstår en sprickbildning och glasen separeras.

Kontrollerar hela processen

När skärmens insida tagits loss tas det fluorescerande pulvret bort med en sorts dammsugarborste som är ansluten till en industridammsugare. Den har ett keramiskt filter som tar hand om pulvret. Operatören har kontroll över bildröret genom hela processen vilket gör att de olika materialfraktionerna blir homogena. Dessutom har tekniken den fördelen att det inte behövs några tillsatser för att ta bort det fluorescerande pulvret vilket skulle öka mängden material i pulverfraktionen.

– Jag uppfattar det som att många företag väljer att deponera i vänta på att det ska utvecklas en teknik samtidigt som det sedan länge finns teknik som redan har visat sig vara kommersiellt gångbar, säger Sverker Sjölin.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.