Svensk bränslecell utmanar mobilladdarna
KTH-baserade myFC har hittat ett sätt att göra både små och effektiva bränsleceller. Med den nya tekniken är trassliga sladdar och urladdade mobiler ett minne blott, hoppas företagets vd Fredrik Lindberg.
Bränslecellen som myFC lanserar är ett resultat av forskning som bedrivits på KTH av bland annat Anders Lundblad. Den kan användas för att ladda batteriet i mobiler, mp3-spelare eller bärbara datorer och ska ha betydligt högre effektivitet än de laddare som finns på marknaden idag. Vätgasladdaren gör att mobilen räcker en månad istället för i några dagar, enligt företagets vd Fredrik Lindberg.
Nu ska forskningen omsättas i riktiga produkter. Under våren har det nystartade företaget fått 1,5 miljoner av riskkapitalbolaget Sting Capital. Nyligen vann de dessutom första pris och 300 000 kronor i en Vinnova-tävling för lovande teknikföretag.
Som ett plåster
Bränsleceller är i sig inget nytt. Forskningen om bränsleceller för bilar och transporter har varit intensiv i jakten på ett drivmedel som kan ersätta oljan, även om antalet produkter i faktisk använding är få. Idag finns produkter som används för backup till telefonväxlar, basstationer och militära applikationer, samt som alternativ strömkälla i exempelvis båtar.
Skillnaden mellan myFCs bränsleceller och de som används idag är främst att de är mycket mindre. De har ungefär samma storlek och form som ett större plåster, medan den kommersiella tekniken mer liknar en dubbelmacka med många olika lager och tjocka ändplattor på sidorna som gör att den kan leda ström. Anledningen till att att man lyckats komprimera tekniken till ett enda lager är att bränslecellen är passivt självreglerande med avseende på temperatur och lufttillförsel. Allt detta gör att effekten per volymenhet blir högre vilket gör att bränslecellen kan användas i en helt ny produktgrupp.
– Det som egentligen är själva uppfinningen är hur vi kombinerar materialen, berättar Fredrik Lindberg.
Bäst effekt har myFCs bränslecell i små elektroniska apparater. För större produkter som bilar eller telefonväxlar finns det andra bränsleceller som fungerar bättre.
Bättre än batterier
Utsläppen från bränsleceller är generellt minimala. In i bränslecellen skickas vätgas och ut kommer elektricitet och vatten. Fredrik Lindberg jämför processen med motorn i en bil. I deras fall är bensinen natriumborhybrid, där vätgasen lagras. Den går via en förgasare, där vätet frigörs, till bränslecellen som är motorn och där omvandlas vätgasen till elektricitet.
När natriumborhybriden reagerar med vatten bildas dock även en kemisk substans natriumboroxid, men det är en harmlös kemikalie som också bildas när man tvättar händerna i vatten, betygar Fredrik Lindberg.
– Ur miljösynpunkt är bränslecellen bra mycket bättre än vanliga batterier, intygar han.
Hitta leverantör
Ännu finns inga färdiga produkter som baseras på myFCs teknik.
Nästa utmaning för företaget blir att få 100 procent kontroll över bränsletillförseln, det vill säga att hitta en bra samarbetspartner som kan leverera natriumborhybriden, eller vätgasen. De behöver också hitta ett större företag som är beredda att satsa på bränslecellen så att de därmed får tillgång till företagets distributionskanaler.
Först och främst kommer de att jobba för att ta sig in på mobilmarknaden.
– Vi har lämnat prototyper till en kund, ytterligare några är intresserade, avslöjar Fredrik Lindberg.
Fakta:// Så här fungerar bränslecellen:
Bränsleceller fungerar som batterier och kan drivas av vätgas, etanol eller metanol. myFCs bränslecell drivs av natriumborhybrid (NaBH nedsänkt 4) som innehåller mycket väte.
Vätet frigörs i reaktion med vatten och i ytterligare en reaktion omvandlas sedan vätgas och syre från luften till elektricitet. I myFCs bränslecell ger natriumborhybriden åtta väteatomer när den reagerar med vattnet och det bidrar till att energidensiteten blir hög för hela bränslecellslösningen. Den är också passivt självreglerande och kräver ingen mekanisk ventilation vilket också innebär att effekten per volymenhet blir högre.
