Gula fält kan värma ditt hus

I en silo i Kungsör tillverkas 5 000 kubik brännbar rapsolja varje år. Bakom satsningen ligger företaget Ecoil och den kommersiella produktionen har varit igång sedan i somras.

Pressar oljan

För att kunna tillverka oljan, som går att elda i en helt vanlig olje- eller kombinationspanna, behövs egentligen bara en silo och mängder med raps. Rapsen lagras högst upp i silotratten och därifrån matas fröna ned till en kallpress. Ungefär en tredjedel av rapsen pressas ut som olja. Den olja som inte går att ta till vara blir foderkakor och säljs som proteintillskott i djurfoder.

Oljan som pressas i kallpressen har precis samma egenskaper som den rapsolja som går att köpa från mataffären. Förädlingen sker efter pressningen då alla komponenter som inte är brännbara tas bort ur oljan. Hur det går till vill Ecoils ägare Mikkel Selder och Bo Björkman inte gå in på. Så vitt de vet är de fortfarande ensamma om att lyckats göra en förbränningsolja av oljebärande fröer med samma egenskaper som fossil EO-1, trots att många försökt.

– Vi kommer att försöka hålla processen hemlig så länge som möjligt, många av våra konkurrenter är intresserade av att få veta hur vi gör, kommenterar Mikkel Selder.

För lite raps

Brännbar bioolja kan göras av alla fettbärande fröer, exempelvis raps, jordnötter och solrosfrön. Produktionen sker utan någon inblandning av kemikalier. Enligt Mikkel Selder och Bo Björkman leder produktionen inte till några stora föroreningar. Den har inte alls samma miljöpåverkan som exempelvis produktionen av palmolja som fått mycket kritik för att stora naturvärden gått förlorade när skogen avverkats och ersätts av plantager. När det gäller koldioxidutsläppen så reduceras de rejält jämfört med fossil olja. Kväveoxid och koloxidutsläppen är däremot de samma. Störst miljöpåverkan har rapsen i odlingsstadiet eftersom grödan besprutas med bekämpningsmedel för att motverka skadeinsekter. Mikkel Selder och Bo Björkman menar dock att man skulle kunna reducera bekämpningsmedlen genom att odla rapssorter som inte är lika oljerika, men mindre känsliga för skadeinsekter.

En av många

Helt kan inte rapsoljan ersätta Sveriges behov av fossil olja, men den är en av många lösningar som tillsammans kan göra Sveriges energianvändning mer miljövänlig, enligt uppfinnarna. Begränsningen ligger främst i att det inte finns tillräckligt med raps. Dessutom lämpar det sig inte att odla oljerika grödor överallt. I exempelvis norra Sverige är ett smartare att utvinna vattenkraft eller använda skogsrester från avverkningar för uppvärmning, än att börja odla raps.

Bo Björkman tycker att det är problematiskt att oljan i nuläget förkastas helt. Om alla oljepannor i villor och småhus helt slängs ut kommer man heller inte kunna elda med raps eller andra oljerika grödor.

– Vi väljer fel väg när oljepannorna slängs ut och glömmer att olja som inte är fossil är en oerhört bra energikälla. Den är energiintensiv, lätthanterlig, och går att lagra, säger Mikkel Selder. Energivärdet är lika högt som i vanliga olja, bara 4-5 procent lägre.

Börjar smått

Ecoil har först och främst riktat in sig på att ta fram lösningar som passar för villor, skolor och små värmeverk som drivs med fossil olja. Fjärrvärmeverket i Kungsör kommer under en testperiod att byta ut tjockolja och gasol mot rapsolja under toppkörningen, det vill säga under den kallare perioden när fjärrvärmen inte räcker till.

– Det hela är mycket spännande, vi ska testa 400 kubik olja och sedan får vi se hur det går. Om vi sedan kommer att fortsätta är en kostnadsfråga, säger Lars-Ove Nyquist, chef för värmeverket.

Även Lars Wester, forskare vid Mälardalens högskola och en av de som jobbar med utvärderingen i Kungsör ser fram emot försöket med spänning. Han kommer att följa upp resultatet av förbränningen genom att studera temperaturen, kväveoxider och kolmonoxid i pannan. Rökgasen, inklusive flygaska och syreöverskott ska också mätas i rökgasen.

– Än så länge så länge ser det det bra ut, konstaterar han och menar att potentialen för rapsoljan är mycket stor om allt fungerar som det ska. Särskilt eftersom biobaserad olja i dagsläget inte beskattas.

Dagens produktion på cirka 5 000 kubik per år räcker till cirka 1 200 villor, men Ecoil har större planer än så. Teoretiskt skulle det kunna finnas utrymme för ett 20-tal anläggningar i Sverige. Framöver tänker sig Ecoil en målgrupp som både består av processindustrin och vanliga hushåll.

– Vi får se var vi hamnar men det här kan bli hur stort som helst, försäkrar Mikkel Selder.