Från tidningen
Artutrotning, kemikalier och utarmning av jordar och ekosystem.
Livsmedelsindustrin står inför stora utmaningar. Och när befolkningen växer, samtidigt som odlingsutrymmet minskar, måste branschen leverera stora lösningar.
14 juni 2017
Catrin Offerman
Enligt en framtidsrapport från Ica tror 68 procent av ungdomar födda år 2000 att vi kommer att äta mer närodlat år 2040. 62 procent anser att vi kommer att äta mer vegetarisk. 00-talisterna spår också att alternativa proteinkällor blir mer populära, som exempelvis kött framtaget i laboratorium eller insekter inblandat i kosten.
Livsmedelsbranschen är just nu också inne i en ”proteinresa” för att öka utbudet av vegetariska proteinkällor som kan ersätta kött och mejeriprodukter. Även efterfrågan på ekologisk och etiskt producerad mat har vuxit lavinartat de senaste åren.
– Idag är det en utmaning att få tag på produkter att sälja. Jordbruket ska hinna ställa om och det är inte bara i Sverige man ser ett ökat intresse för ekologisk mat, vi vill alla åt samma produkter på den globala marknaden, säger Maria Smith som är chef för den del av Icas verksamhet som sysslar med strategiskt hållbarhetsarbete.
Stora utmaningar
Idag står maten för en fjärdedel av människans klimatpåverkan och livsmedelsproduktionen är komplex, med många led i produktionen och en globalisering som gör att det kan vara svårt att ta reda på matens ursprung. Komplexa livsmedelskedjor kan också leda till att en lösning i ena änden leder till problem någon annanstans. Dessutom finns en förhärskande bild om att mat ska vara billigt. Företagen lever med en ekonomisk press där de riktiga kostnaderna för produktionen inte är inkluderade.
För att lösa problemen behöver både produktions- och konsumtionsmönster förändras. Ica är tillsammans med Lantmännen initiativtagare till projektet Hållbar livsmedelskedja som samlar svenska livsmedelsföretag för att man tillsammans ska öka omställningstakten och samarbeta för att nå en hållbar livsmedelsproduktion- och konsumtion i Sverige. Världsnaturfonden, WWF, koordinerar arbetet. Här ska branschen bland annat titta på hur matsvinnet kan minimeras genom hela värdekedjan. Idag når inte en tredjedel av den mat som produceras konsumenternas magar av olika anledningar.
– Både svinnet i de professionella flödena och det vardagliga svinnet i hushållen måste täppas igen, säger Anna Richert som arbetar med Hållbar livsmedelskedja och är matexpert på WWF.
Projektet ska också försöka ”lyfta botten” genom att ta bort uppenbart dåliga alternativ från livsmedelshyllorna.
Luddig livsmedelsstrategi
Men enligt Världsnaturfonden skulle politikerna kunna göra mer för att driva på mot en hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Den parlamentariska livsmedelsstrategi som Sveriges politiker levererade i januari i år ger WWF:s matexpert Anna Richert inte särskilt mycket för.
– Vi tycker inte att de adresserar hållbarhetsfrågorna tillräckligt. Det finns en vision om att vi ska äta hållbart och hälsosamt till 2030 men det finns få konkreta aktiviteter i livsmedelsstrategin. Det är inte tydligare nu än tidigare hur regeringen vill att livsmedelsbranschen ska jobba med hållbarhetsfrågor, säger Anna Richert.
I Miljö & Utveckling nr 3 kan du läsa mer om matindustrins utmaningar. Läs även om hållbarhet i leverantörskedjan och vad som händer inom svensk tillsyn just nu. Dessutom stor guide i hur du tar hjälp av din omvärld för att förstå vilka hållbarhetsfrågor er verksamhet bör fokusera på.