Inga produkter i varukorgen.
Satelliten som ska hålla koll på miljön
information Om en vecka lämnar satelliten Sentinel-1 Franska Guyana. Den är del i en satsning där klimat- och miljödata ska bli tillgänglig för alla.
Samhället behöver skapa en bättre beredskap vid extrema väderhändelser, kunna identifiera långsiktiga förändringar av jordens klimat och se till så att snabba varningar vid akuta miljöhändelser ska nå rätt instanser. EU har därför tillsammans med det europeiska rymdorganet ESA under lång tid förberett en satsning som syftar till datainsamling av olika slag med fjärranalys från satellit som bärande del.
– Med Copernicus får vi för första gången ett heltäckande system för kontinuerlig övervakning av olika miljöaspekter i långa tidsserier. De nya satelliterna har avancerade instrument som tillsammans med andra data bidrar till en bättre beredskap vid extremt väder, till exempel svåra översvämningar och stormar, säger Göran Boberg, ansvarig för fjärranalys vid Rymdstyrelsen.
Visar havsis
Den första satelliten inom Copernicus-programmet kommer bland annat att ha stor betydelse för Sverige och andra länder där havsisen kan vara ett hinder för sjöfarten. På Sentinel-1 finns en speciell sorts radar, Synthetic Aperture Radar, SAR som till exempel ger information om jordytans struktur.
De data som levereras från satelliterna i Copernicus blir fritt tillgängliga för alla vilket även innebär att företag kan hitta nya affärsmöjligheter genom att ta data från satelliter och omvandla till tjänster.
Fem satelliter kommer att sändas upp fram till 2020. Den första satelliten, Sentinel-1, sänds upp från Kourou i Franska Guyana den 3 april i år. Sentinel -1 har radarinstrument som är särskilt lämpade för att bland annat:
- övervaka havsis
- övervaka arktiska områden
- upptäcka oljeutsläpp på sjöar och hav
- följa markrörelser såsom sättningar och skredrisker
- kartlägga landytor, skogar och vatten
- karttjänster vid humanitära katastrofer till exempel översvämningar och jordskalv
