Så påverkar nya ETS – detta måste företag göra nu

– I början på 2026 så har det hänt mycket, nu levlar man upp till nästa nivå, säger han till Miljö & Utveckling. 

De förändringar som nu genomförs kan delas in i fyra huvudsakliga områden.

Den första förändringen gäller sjöfarten. Sektorn har tidigare bara delvis omfattats, men från 2026 inkluderas den till fullo i ETS.

De förändringar som nu genomförs kan delas in i fyra huvudsakliga områden.

Den första förändringen gäller sjöfarten. Sektorn har tidigare bara delvis omfattats, men från 2026 inkluderas den till fullo i ETS.

Det innebär att utsläpp från sjötransporter i högre grad får ett pris.

– Det kommer bli dyrare att frakta saker med båt, rederierna kommer ju lägga de här kostnaderna på sina kunder.

I slutänden är det konsumenter och företag som får bära en del av kostnadsökningen, menar han.

Samtidigt är syftet tydligt: att öka incitamenten för att minska utsläppen inom sjöfarten och driva på en övergång till fossilfria alternativ.

Flyg och industri får ökade kostnader

Den andra förändringen rör den fria tilldelningen av utsläppsrätter – ett system som länge har dämpat kostnadstrycket på vissa sektorer.

Flyget har varit en del av ETS sedan början av 2010-talet, men har hittills fått en stor del av sina utsläppsrätter gratis. Det förändras nu.

– Från 2026 så kommer den fria tilldelningen vara helt borta för flyget. Det blir dyrare att flyga inom Europa helt enkelt.

För industrin sker en gradvis utfasning. Mellan 2026 och 2034 så ska man fasa bort den fria tilldelningen.

Det innebär att företag i allt större utsträckning måste köpa utsläppsrätter på auktion. Konsekvensen menar Henrik Juhlin blir starkare incitament att minska utsläppen – men kortsiktigt också ökade kostnader.

– Det som är det negativa är att om man gör det här för snabbt kommer europeisk industri riskera att tappa i konkurrenskraft.

Frågan är politiskt laddad, särskilt i ett läge med höga energipriser och geopolitisk oro.

– Det finns en risk att det kommer driva upp inflationen för mycket.

Här blir ETS en balansakt mellan klimatmål och ekonomisk stabilitet, säger han.

ETS2 breddar systemet – men skjuts upp

Den tredje förändringen är införandet av ETS2, en utvidgning av systemet till nya sektorer, bland annat byggnader och vägtransporter. Det handlar inte om att enskilda bilister ska köpa utsläppsrätter, utan om att ansvaret läggs på bränsleleverantörer.

Reformen var planerad att träda i kraft 2027, men har skjutits upp ett år på grund av det osäkra energiläget och risken för kraftiga prisökningar, berättar Henrik Juhlin.

Samtidigt innebär förseningen att utsläppsminskningar dröjer.

– Det negativa är ju att vi skjuter på minskningar som vi inte har råd att vänta på.

När systemet väl införs väntas det få tydliga effekter, bland annat på bränslepriser.

CBAM ska jämna ut konkurrensen

Den fjärde förändringen är införandet av CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism, ett system som sätter pris på varor som importeras in till EU. Bakgrunden är att undvika så kallat koldioxidläckage – att produktion kan flytta till länder med lägre klimatkrav.

CBAM omfattar bland annat stål, cement, gödsel och el. Importörer måste rapportera utsläpp och köpa certifikat.

De första prisnivåerna väntas offentliggöras under våren. Själva betalningarna sker dock först från 2027, när rapporteringen för 2026 ska göras.

Kostnader sprids genom hela ekonomin

Gemensamt för alla fyra förändringar är att kostnader kopplade till utsläpp ökar och sprids genom hela värdekedjan, säger han. Det gör klimatfrågan alltmer affärskritisk.

– Ska du transportera någonting kommer kostnader öka om det sker på ett fossilt sätt.

För företag innebär det ett ökat behov av kontroll över leverantörskedjor och utsläpp. Samtidigt kan det driva beteendeförändringar, som minskat flygande och mer lokal produktion, säger han.

Så kan företag agera

För att möta utvecklingen pekar Henrik Juhlin på flera konkreta åtgärder:

1. Kartlägg hur verksamheten påverkas – direkt och indirekt
   
   Det första steget är att förstå exponeringen mot de nya reglerna.
   
   Det handlar både om att identifiera om man själv omfattas av exempelvis ETS2 eller CBAM – och hur ökade kostnader i leverantörsledet slår igenom i den egna affären.
2. Få kontroll över leverantörskedjan, scope 3
   
   En central del är att analysera utsläpp och risker i hela värdekedjan, säger Henrik Juhlin.
   
   Genom att kartlägga uppströms och nedströms utsläpp kan företag identifiera var kostnader och klimatpåverkan är som störst – och var åtgärder ger mest effekt.
3. Identifiera sårbarheter och alternativ
   
   När utsläppsintensiva delar av verksamheten blir dyrare behöver företag prioritera om.
   
   – Om man identifierar att man kommer påverkas av ökade dieselpriser är det ju värt att ringa in det området och kanske försöka hitta alternativ.
   
   Det kan handla om att byta transportslag, energieffektivisera eller se över inköp och produktion.
4. Inför ett internt koldioxidpris
   
   Ett sätt att förbereda sig för ökade klimatkostnader är att redan nu sätta ett internt pris på utsläpp.
   
   – Alla företag borde titta på att börja jobba med ett internt koldioxidpris för att få en förståelse för vad ens utsläpp kan innebära i kostnader.
   
   ETS-priserna kan användas som riktmärke och ge stöd i investeringsbeslut.
   
   – ETS-priserna är jättebra som benchmark, avslutar Henrik Juhlin.